Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 AXEL KOCK
den äldre, d. v. s. den i Beowulf antydda, variationen af
sagan, är den ursprungligare. Det vore nämligen onatur-
ligt, att den på kärfven sofvande gossen själf bar namnet
Scedf »kärfven>, men det är däremot helt begripligt, att han
kallades Scéfing, »kärfvens son».
Denna saga om den på kärfven sofvande gossen sam-
manhänger tydligen med myten om fruktbarhetens gudinna
Nerthus och fruktbarhetens gud Freyr.! Scyld scéfing är
emellertid Skiold, den danska Skioldungaättens förmente
stamfader, och ännu en relativt sen isländsk källa, Flatö-
boken, har bevarat ett minne af detta Skiolds samband
med Skåne. Här kallas nämligen Skiold? Skanunga god,
under det att Odin kallas Saza god, Tor Engilsmanna god,
Frö Svia god och Godorm Dana god.
På grund häraf ha vi allt skäl förmoda, att Nerthus-
kulten eller en därmed besläktad kult varit känd i öst-
Danmark vid den tid (kanske omkring år 600), då den i
Beowulf antydda sagan öfverfördes från Danmark till Eng-
land.
Af intresse för vår fråga är äfven, att Skåningarna,
öst-Danerna, enligt angelsaxarna just äro Ingwine (Ing-
veoner). Härpå tyder nämligen den gamla angelsaxiska
runversen om Ing, Ingvseonernas stamheros:
Ing ves rest od he siddan eäst
mid Eäåstdenum ofer wwg gewåt.
gesewen secgum, Win efter ran.
»Ing var först bland öst-Danerna, till dess han drog öster
ut öfver hafvet. Hans vagn rullade efter».
Äfven i denna öst-Danernas stamheros Ing ser ten
Brink,? säkerligen med rätta, en mytisk figur, som är nära
befryndad med Nerthus. ten Brink förmodar Ing vara
identisk med Freyr »herren> och menar, att han under en
viss period uppfattats såsom son till Nerthus. Vi åter-
komma härtill längre ned.
Det nyss från Flatöboken anförda stället visar, att
man ännu i relativt sen tid hade god kunskap om, huru
under hedendomen olika germanska stammar dyrkat olika
!’ Jmf. t. ex. härom nyligen Much, anf. afh. s. 197. 2? III, s. 246.
3 Pauli, Grundriss der germ. Philologie II, 3. 532.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
