Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges politik vid tiden för Altona-
kongressen 1686—1689
AF
LUDVIG STAVENOW
Den europeiska politiken behärskas i allmänhet under
1600-talets senare hälft af motsatsen mellan Frankrike med
dess federativsystem och de öfriga staterna i Europa.
Den franska monarkin under Ludvig XIV:s ledning var
Europas dominerande makt, som med kraft och konsekvens
fullföljde en: medveten sträfvan att vinna hvad de franska
statsmännen betraktade såsom naturliga gränser och att
medelbart behärska hela det europeiska statssamhället
genom ett vidt utgrenadt allianssystem, som band andra
stater vid dess politiska ledning eller neutraliserade och
isolerade fientliga krafter. Det var en ny universalmakt,
som hotade det europeiska statssystemets frihet liksom
förut den habsburgska, men byggd på vida mer reela för-
utsättningar än denna. Liksom den habsburgska universal-
makten framkallade äfven Ludvig XIV:s stat med nöd-
vändighet motståndskrafter och en medveten tendens att
bevara europeisk jämvikt och egen själfständighet genom
dessa krafters association.
Äfven Sveriges yttre politik under denna tid vinner
sin principiellaste belysning ur förhållandet till den franska
monarkien. Sverige hade samtidigt och i förbindelse med
Frankrike uppstigit till en af Europas mer betydande
makter. Men utom det att den svenska stormakten sak-
nade Frankrikes territoriella och etnografiska enhet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
