Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 LUDVIG STAVENOW
därföre led af en viss svaghet i sin yttre byggnad, fingo
motsatser mogna i dess eget inre, som hotade att spränga
hela dess samhällsordning och undergräfde dess försvars-
krafter. Sverige råkade allt mer i beroende af sin mäktiga
allierade, och den kris, som på 1670-talet hotade med hela
den svenska stormaktens undergång, framkallades i väsent-
lig mån af Frankrikes önskan att uti dess egna strider
nyttja Sveriges arméer till en diversion i norra Europa.
Den dyrköpta erfarenheten af denna kris lärde behofvet
af en själfständig politik och af reformer. som å nyo sam-
lade rikets militära och ekonomiska krafter till dess försvar
och mildrade de inre motsatserna i det svenska samhället.
Fred blef hufvudsyftet för ögonblicket. Men en fred i
förening såsom förut med Frankrike ansåg man knappt
möjlig. Det var Frankrike, som representerade de aggressiva
tendenserna i tidens allmänna politik, och dessa tendenser
fullföljde det efter fredssluten i Nijmwegen blott under
annan form genom de beryktade reunionerna. »Kungl. May:t
hafwer uti alle dess Rådh och dådh haft sitt förnämste
ögnamärke på fredens bijbehällande — säger Karl XI till
sina ständer — och därför när sidste swåre krijg blef än-
dat, betracktade K. M. huru såsom Swerige war förfallit
uti ett allmänt haat för dess sammanhang skull med Franck-
rijket och att sådant haat skulle mehr och mehr tilltaga,
sedan det bleef kundbart, huruledes Franckrijket sökte andras
förtryck, eftersom det icke allenast intet wille åthnöijas
med den westphaliske freden, hwarpa begge cronornes förrige
förbund sig grundat hade, men wille ej eller stanna wijd
den Nimwegiske i dy det straxt därefter gick till wärcka
med sine reunionsprietensioner och allehanda inkräckt-
ningar, hwarpå föllia skulle, at om Swerige blefwe ansedt
at i alle saker göra ett med Frankrijket, då worde ock
dy wederfahrandes detsamma som i sidste krijget; nembl.
att det skulle åter störtas i krijg för Frankrijkets skull,
fåa heela swärmen på sig och kanske ändteligen med sin
förlust fåå betahla Frankrijkets winst»! Fruktan för
Frankrikes krigiska politik är det drifvande motivet för’den
svenska regeringen till att intaga en motsatt ståndpunkt
och associera sig med de makter, som i Europa representerade
! Sekreta propositionen 1659.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
