Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 LUDVIG STAVENOW
Nedersachsiska kretsens ständer hade väl redan 1682 på en
kretsdag beslutit skydda hertigens lagliga rätt, men detta
beslut förblef en tom demonstration. Kejsaren utfärdade
på hertigens böner skrifvelse på skrifvelse till konungen
af Danmark, inhibitorier, moratorier, dehortatorier etc.,
men hans auktoritet var ringa, så länge faran från Tur-
kiet var öfverhängande och Frankrike hotade vid Rhen.
Efter Slesvigs formliga reunion hemställde kejsaren her-
tigens sak till riksdagen i Regensburg, där de båda par-
terna i långrandiga rättsdeduktioner förfäktade sina ät-
gärder, och Danmark därjämte gjorde gällande att frågan
hvad Slesvig beträffade ej angick riket, emedan Slesvig ej
hörde dit.
Redan 1683 hade strömmen af skäl och motskäl i de
mer än vanligt intrasslade rättsförhållandena mellan her-
tigen och konungen begynt genom digra och tungskrifna
broschyrer.!? Den fortgick ända till 1686 och hade atmin-
stone betydelsen att hälla frågan vid lif och adagalägga,
att hertigen ej tacite uppgifvit sin rätt. Förgäfves sökte
Danmark förmå hertigen i godo till någon sorts uppgörelse
mot ersättning eller att tvinga honom därtill genom att
äfven inkräkta det ena stycket efter det andra af hans om-
råde i Holstein under förevändning, att de utgjorde hypotek
för gamla kontributionsrestantier från föregående krig, som
hertigen ej förmådde betala.” Hvad hertigen ägde kvar
lingarna i Regensburg genomdrifva en artikel om hertigens restitution. Då
därtill ej var någon utsikt, arbetade han med större framgång för att åt-
minstone icke den holsteinska frågan in statu quo skulle inneslutas i stille-
ståndet. Sekr. propos. 1689. Beträffande Karl XI:s hållning under Daun-
marks våldsamma förfarande mot hertigen, se Wahrenberg, Que a rege
Carolo XI ad ducem gottorpiensem restituendum 1679—1689 acta sint. Upsali»
1847.
! De flesta häraf finnas bland kungl. bibliotekets samlingar af små-
tryck rörande Slesvig-Holstein. Dessutom hos Londorp, Acta publica XTI1T
? 1682 bemäktigade sig Danmark ön Femern, som hertigen genom
Frankrikes ingripande måst lämna såsom hypotek för en dylik påstådd
fordran. 1656 tog Danmark i besittning amten Tremsbiättel och Steinhorst
i södra Holstein i prins Georgs namn. Afven dessa utgjorde säkerhet för
en fordran, som konungen tvungit hertigen erkänna och sålt till sin broder,
prins Georg. Då hertigen ej förmådde betala räntor och amorteringar lade
Danmark utan vidare beslag på de båda amten. På samma sätt hade her-
tigen af Holstein-Plön kommit i besittning af amtet Trittau (likaledes i
södra Holstein), hvilket utan hertigens medgifvande öfverlämnades at
hertigen af Plön till Danmark 1684. Om dessa och andra detaljer af striden
mellan Danmark och hertigen se Wahrenberg, anf. arb... Hegewisch, Ge-
schichte der Herzogth. Schleswig und Holstein, Theatrum europeum m. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
