Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLITIK 1686—168&9 1792
blef dessutom så utsuget genom durchtåg och inkvartering,
att hertigen — såsom han klagar sin nöd till Karl XI i
bref den 22 febr. 1686 — var så godt som fullkomligt be-
röfvad allt lifsuppehälle. Hans villkor blefvo allt bekym-
mersammare allt eftersom åren gingo, under det Danmark
inrättade sig såsom stadigvarande ägare af Slesvig och
med ifver arbetade på stärkandet af sin här och flotta för
att försvara sin själftagna position. Men hertig Christian
Albrecht var en seg natur; han gaf icke med sig, utan be-
varade åtminstone sin rätt och sina pretentioner oskadda,
till dess de politiska konjunkturerna skulle ändra sig till
det bättre.
Karl XI släppte ej heller lätt några anspråk. Han
hade hela denna tid den slesvigska frågan i sikte och be-
traktade Slesvigs reduktion för hvad den i själfva verket
var, ett ingrepp i de nordiska pakterna och Sveriges för-
dragsenligt häfdade maktställning, förutom det att han
såsom garant af hertigens rätt ägde grundade anspråk att
uppträda till hans skydd. Visserligen kunde Karl XI ej
tala i frågan, så länge han fruktade för egen säkerhet!
ej heller kunde han med framgång omedelbart yrka, att
den rad af defensivallianser, hvarmed han så småningom
omgifvit sig, skulle omfatta äfven den indirekta maktställ-
ning, som Sverige ägde i hertigen af Holsteins traktat-
enliga rätt, men han arbetade dock hela tiden på att för-
säkra sig om diplomatisk medverkan för en kommande ak-
tion till hertigens förmån. Både fördragen med kejsaren
och Brandenburg förpliktade dessa makter till goda officier
för hertigens sak. I den svenska regeringens ögon blef
den slesvigska frågan hufvudfrågan i dess diplomati, sedan
man väl sörjt för egen säkerhet. Kring denna fråga har
i själfva verket Sveriges utrikespolitik koncentrerat sig
under några år. Striden mellan hertigen af Holstein och
konungen af Danmark om Slesvig är innerst en förtäckt
kamp mellan de båda nordiska kronorna. Då båda dessa
makters politik var i det närmaste sammanflätad med den
1 1682 hade dock Karl XI, när angreppet mot hertigens rätt började,
genom ett memorial till konungen af Danmark försökt interponera till her-
tigens förmån, ehuru i försiktiga ordalag. Danmark afvisade Sveriges rätt
att tala i denna fråga såsom varande af Sverige i Lund 1679 erkänd för
domestik. Wahrenberg, a. a. s. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
