Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLITIK 1686—1689 205
Titulaturfrågan hade för hertigarne sin väsentliga be-
tydelse i deras plan att vinna kurfurstevärdighet åt läne-
burgska huset, en plan som låg dem mycket om hjärtat;
att Sverige likställde dem med kurfurstar i ceremonier och
predikat betydde naturligtvis, att Sverige, så att säga, gaf
på hand, att från dess sida intet hinder skulle möta, och
detta var så mycket vik, ..., söm de hade energisk oppo-
sition att vänta från Brandenburg.! Men frågan hade äfven
den betydelsen, att dess lyckliga lösning medgaf hertigarne
att förhandla med Sverige genom eget sändebud i Stock-
holm, hvilket ceremonielet en tid torde hindrat.
Den af hertigarne erbjudna prolongationen upptogs
naturligtvis af Karl XI synnerligen väl. Några smärre
ändringar föranledde dock, att underhandlingen härom drog
ut inpå början af följande år.? Betydelsen af dessa upp-
repade öfverenskommelser var att utgöra en garanti för den
förtrolighet och intima samverkan mellan Sverige och Liäne-
burg, som Karl XI under hela 1680-talet eftersträfvat. men
nu först på hösten 1687 kan sägas hafva uppnått. I denna
samverkan ligger äfven en af de främsta förutsättningarna
för den holsteinska frågans kommande lösning. Däri ligger
också det förnämsta resultatet af den lifliga politiska verk-
samhet, som Danmarks anfall på Hamburg väckt i norra
Europa.
De årslånga förhandlingarna mellan Sverige, Lineburg
och Brandenburg 1686—1687 bilda i själfva verket den sven-
ska politikens första försök att åstadkomma hertigens af
Holstein restitution, sedan väl Karl X1 långsamt men säkert
genom en rad af allianser vunnit säkerhet för sin egen stat
och genom ett storartadt reformarbete skapat medel till ett
kraftigt yttre uppträdande. Det misslyckades i den form,
hvari Karl XI under denna tid tänkt sig lösningen af sin
konflikt med Danmark, nämligen genom ett direkt anfall
medelst Sveriges och Lineburgs förenade krafter samt Bran-
! Hertig Ernst Augusts tacksägelsebref till Karl XI är af den 9 mars
1688. När det nya ceremonielet första gången tillämpades på hösten 1688,
ingaf Falaiseau å kurfurstens vägnar en protest till Bengt Oxenstjerna
cbrandenburgska beskickningens i Stockholm noter och memorial).
? Hertigarnes af Läneburg ratifikation på den förnyade och utvidgade
konventionen, dat. 27 febr. 1688 i riksarkivets traktatsamling. På hösten
biträdde hertigarne af Wolffenbättel samma försvarsförbund. Deras acees-
sion 6 sept. 1688 likaledes i traktatsamlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
