Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
vid låter lysa, hafver i anseende till Sveriges rike sin stora nåde och
vällgärning märkeligen bevisat i så måtto, at det, som illa var med-
farit igenom valrikes skadelige och högst förderfvelige olägenheter,
uti den gustavianiske familien blef till ett arfrike på mankiönet änte-
ligen befäst; ock tå den samma utslåcknade, denne riksens säkerhetz
och rolighetz grundvall vår konungslige herr fader konung Carl
Gustaf höglofligst i åminnelse och dess konungslige manlige afkomma
förmedelst Gudz allvisa försyn vard öfverdragen, hvilken rättighet
och then ther på hängiande riksens vällfärd högstbem:te konung och
så med segersam vapn emot konung Johan Casimirs af Polen förmente
arfsrält befästade. Så emedan samma then store Guden hafver be-
hagat vårt regemente således vällsigna, att sedan vi then svåra krigs-
fara utaf så många fiender, som vi vid vårt arfrikes första tillträde
uti våre unga år, i det vår konungslige herr fader oss i vår barndom
frånföll, blefve straxt störte uti, lycksamligen och med vårt k. arfrikes
heder och säkerhet hade utfört och till en god ända bracht, Gud
alsvåldig then stora vedervärdighet, som vi ther vid måste uthstå,
som allom nogsampt vitterligit är, med en sådan gudomelig nåd och
vällsignelse hafver vedergullit, att vårt k. arfrikes styrelse är oss
med alle våre trogne och vällvillige sampt rättsinnige undersåtares
frivillige nit och goda villia således väll tillhanda gången, det vi en
så märkelig Gudz godhet aldrig nogsampt kunna beprisa, enär vi be-
tänkie den myckna och svåra oreda i margehanda måtto, enkanner-
ligen angående konungens högheter och rättigheter och cronones in-
giäld, riketz värn och elliest dhe mångfalldige högstnödige stadgar
och ordningar så väll i det andeliga och kyrkioväsendet, som det
värdzliga, hvilket vi uti ett godt och tiänligit skick bracht och stad-
fäst hafva, hvaribland dhetta ett med dhe förnämsta bör räknas, at
aldeles ur vägen rögdt är alt dhet, som kunde vara den trygga riksens
rolighet till hinders, som uti ett fullkomligit arfrike består; i det at
samptelige våre! trogne undersåtare äfvensom tilförene uti höglåflig
i åminnelse konung Carl den IX:des tid vid riksdagen i Norkiöping
a:o 1604 finnes skedt och beslutit vara, förutan hvad sedermera
thesslikes vid riksdagarne år 1627, 1633 och 1634 angående
dråtning Christing succession och arfsrätt till cronan stadgat blef,
hafva åstundat och begärt att arferättigheten till vårt rike måtte
jembväll uppå vår qvinlige afkomma sträckias, i fall at den manlige
skulle utgå, och therutaf äre vi vordne föranlåtne en sådan succes-
sions och arfs förordning at författa, som här efter föllier, alt miss-
förstånd och oreda, såsom och alt tillfälle till arga och illvillige
stämplingar, som sig gärna uti konungahusen insmyga, till att före-
komrna och alfvarligen betaga.
1. Vi stadge och förordne alltså först, att manslinien hafver
förträdet till successionen, således att den älsta sonen är närmast
och dess manliga afkomma; sampt vidare led efter led, så länge
! I brädden står anmärkt: NB. quest., om icke här borde sättias
ständer och etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
