Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE KRITISKA OCH HISTORISKA UTFLYKTER 217
någon af mans linien är till; aldeles såsom dhet uti den stadgade
arfsrättighet till riket igenom konung Gustaf den förstes testamente
sampt arfföreningen af år 1604 är bekräftat.
2. Men så frampt mans linien skulle brista, tå faller riketz
arfsrätt, eftersom och bem:te arfförening innehåller, jämväl qvinno
linien af vår konungsliga afkomma till. Och
3. tå skola våra döttrar, som lefva, träda till arfsrätten, framför
vår sons qvinlige afkomma, nembligen then äldste och dess manlige
afkomma först och så vidare, som förbemält är.
4. Men är ingenthera af våra döttrar i lifvet utan theras barn,
så hafva på det fall och jemväll alt framgent i lederne sönernes qvin-
lige afkomma, förträde för döttrarnes både man och qvinlige, och
sins emellan, nemligen så väll sönernes som döttrarnes, äger alt fram-
gent dhen äldstes afkomma förträde för the yngre, såsom efter konung
Gustaf den förstes testamente och arfföreningen tydeligen förmält är.
Och enär denne förordning sålunda utan arga list iachttages och efter-
lefves, så kan ingen irring och oreda i gBuccessions ordningen för-
medelst Gudz milda bistånd förorsakas.
5. Then uti vårt k. arfrike vedertagne och befästade rena
christeliga lära bör alt framgent efter konung Gustaf den förstes
testamente förblifva en grundvall, på det gudachtigheten och den
sanna gudzfruktan måtte vara dhen förnämsta stadfästelse utaf dhen
arflige konungslige thron; ty måste och alt framgent then, som thenna
kongelige arfsrätt vill åthniuta, uti den oförändrade Ausburgiske be-
kennelsen och dhe öfrige stycken, som i then christelige kyrkian här
i vårt arfrike äre för symboliske erkände, vara grundeligen under-
rättat och förbunden den samma att hålla, handhafva och beskydda.
ö. Men alldenstund utaf förra tiders förfarenhet är pröfvat,
huruledes under ett sken af thenna gudelige förordning mångahanda
arghet är drifven till at stifta och stämpla en oreda uti thet konungs-
liga husets arfsrättighet; ty vele vi hafva Gudz stränga dom och
hembd öfver sådan arglistighet önskat och stadge ther hos, at eho
ther med beträdes, högre eller nedrigare, den samma bör utan all
förekoning hafva förvärkat ära, lif och godz, löst och fast och all
hans afkomma och släckte stånde under samma rätt, så frampt dhe
icke konungens serdeles nådh åthniuta; hvilket också vare stadgat
öfver alla dhe i råd therom äro eller ther af veta och icke tidigt
tillkänna gifva; äfven såsom i alle andre mål af stämplingar emot
den konungsliga arfsrätt i konungsbalken varder förmält.
Att alt detta således oryggeligen och obråtzligen i alla tider
skall hållas, vele vi dhenne förordning med vårt kongl. underskrift
och signete hafva bekräftat. Gifvit på vår kongl. residens i Stock-
holm år efter Christi börd etc.
Emil Hildebrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
