Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES POLITIK 1686—1689 297
betat med samma enträgenhet och framgång att stärka sin
armé och sina finanser. 1 den yttre politiken hafva båda
väsentligen eftersträfvat fred och trygghet för det inre ar-
betet, båda hafva otvifvelaktigt saknat intresse och insikt
i den högre politiken; men Karl XI:s regering torde aldrig
fått samma anseende för ren egoism och nyckfull opålitlig-
het, ej heller af samma politiska oförmåga, som den preus-
siska stormaktens grundare.
Naturligtvis har den svenska politiken i första rummet
haft att tillgodose de rent svenska intressena, och ett dy-
likt intresse var eller ansågs vara hertigens af Holstein
restitution. Första frågan för den svenska regeringen vid
de stora händelserna i Europa var i hvad mån de kunde
komma dess egna intressen och planer till gagn. Sverige
hade icke samma intresse i Rhenströmmens försvar eller
den franska öfvermaktens brytande, som kejsaren, Branden-
burg eller Holland. Sverige är därföre icke heller någon
af de direkt ingripande makterna i den förändring, som
det dock själf varit med att förbereda, men en närmare
granskning af den svenska politikens hållning under den
viktiga europeiska krisen på hösten 1688 torde dock be-
stämdt visa, att dess roll icke blott varit åskådande, utan
särskildt genom det nordiska statssystemets sammanhang
med det allmänna utöfvat ett betydande indirekt infly-
tande.
Den utomordentliga betydelse, som en omstörtning af
den stuartska regeringen i England skulle erhålla för Eu-
ropa, kunde samtiden naturligtvis icke genomskåda i hela
dess vidd. Men att Englands lösryckande ur franska fede-
rativsystemet och dess rika ekonomiska och maritima kraf-
ters placerande på en motsatt sida i tidens stora konflikt
skulle betydligt ändra maktförhållandet och undanröja faran
för ett franskt universalvälde i den europeiska statsvärl-
den, detta har man allmänt insett. I samtida broschyrer,
i samtidens diplomatiska korrespondens, öfver allt finner
man uppmärksamheten skarpt riktad på företeelserna i Eng-
land och den tanken uttalad, att Europas frihet berodde af
och fordrade Englands öfvergång till Frankrikes motparti.
Äfven den svenska diplomatien har flerfaldiga gånger fram-
ställt för sig denna möjlighet och hoppast därpå, ehuru man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
