Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Erik XIV:s regering, för hvilken en kall och hjärtlös skärpa eljest
är betecknande.
(På om- Clagemål register på the saker och ärender, som Erich
slaget.) Monsson til Brozvik och Jacob Teijtten förhörde och gåfte
svar upå i Småland anno domini 1563 then 28 januari.
Här röres ochså korteligen um alle the verf the hade i
befalning att utrette samme tid.
Clagemåll register, therudinnen ochså författat står hvad
svar man bönderne gifvit hafver, sammeledis adelen. Hår
står ochså unteknat hvad man hafcer hollit bönderne före
udi en måtte och annen och ther hos hvad både adelen och
bönderne svaret hafve.
Till thet förste besväre sig bönderne af Synnerbo och Vesbo, så
och af alle the häreder, här ligge näst um kring, thet the icke kunne
eller förmå årligen utgöre the taverne penninger, som pålagde äre, utan
bidie och underdånligen begäre, att K. M:t v. a. n. herre ville ver-
diges af infödde konungsl. mildhet och nåde se til theris store oför-
mögenhet, motgång och armod. The hafve inge sädene; tbet lilla
the få i ladune eller loan thet gifver inthet, är icke heller så gott.
som thet skulle och hafver tilförende varit.
Ålden skogen hafve the icke heller haft gagn utaf. Sammeledis
är um bökeskogen, så att the än nu i thette närvarende och tilstun-
dende år inthet hafve sig til förmode af bökeskogen. Utöfver alt
thette störte och svinen skendelige för them, såsom bevisligit är, både
här vid Croneberg, i Calmarne och allestadz här nid i landet. Hvad
siukdom eller fel the hafve, thet vet Gud, men här clage bönderne,
att the icke hafve råd til att holle svin, när eken och boken vele
icke stå them bi, och efftter udi förlidne år bar hvarken ek eller bok,
och icke förmode eller kunue the förvente, som förberört är, någon
bok i thette tilstundende år. Derföre moste the dö, ty the hafve
icke råd til att föde them, mykit mindre til att göde och slachte
them. Der til med är spannemåleu dyr och kunne the icke heller,
såsom de clage, bekommen til köps, hvar icke K. M:t af gunst och
nåde tecktis anse theris nöd och unne them til gode. att hvar motte
få löse sine tiende spanmål för lideligit verd.
Thernäst, när man then menige man förehult nm the sex dags-
verker til Calmar slotz och stads befestning med sådane ord, som der
til tieute, thå låthe the sig finne välvillige. Och effter störste hopen
äre landbönder och skole arbete både nu på cronones befestninger och
eliest; derföre begärede samme landbönder, att två landbönder motte
blifve recknade emot en skattebonde. The ville, landbönderne, sielf-
villeligen utgöre didt til Calmar hvar wan fyre daxverker. Thet
samme begynte the på sidzstone alle samptligen bidie um.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
