Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
emott och ville icke latbe utserifve them udi K. M:tz v. a. n. herres
och rigsens tienist, han kom för oss then 26 januarii i Vexsiö och
beclagede sig, thet Lindorm hade bastet och bundet honom, men icke
gaf han then sanskyllige orsak före, effter som saken hade sig til-
dragit. Thå sade vi honom, att han skulle blifve tilstedes in til then
28 dag i samme månedt, thå ville man hålle rådzstufvu dag. Vore
ther dog någon, som then andre hade tiltale, thå skulle han komme
fram; man ville effter K. M:tz v. a. n. herres nådigiste vilie och be-
falning förhielpe både en och annen til rette, så att the skulle för-
nimme udi sanningene, thet K. M:t v. a. n. herres alfverlige vilie
och nvådigiste välmening är, att hvariom och enom skall vederfares rätt.
På tordzdagen, när vi hulle rådzstufvu dag, thå kom samme bonde
icke fram och hade likevel, som förberört är, claget. Dhå kunde vi
icke göre annet til saken, utan stelte Lindorm Persson udi en borgen,
så att han skall blifve til stedes och svare bonden til rette, um samme
bonde vill honom clagevis något tiltale.
Tesse effterscrifne äre gode för Lindorm Persson, som äre Jöns
Arvidzson til Lesta, Matz Hindrichson i Gimbla och Gunnar Galle til
Uglendzry. Lyfftis brefvet haffver Jacob Teijtten hos sig. Och hafver
Jacob Teijtten scrifvit her Karl Gera till um alle the clagemål, som
för:de Gisle Bagge med sine medbröder hade i höstes udi decembri
och novembri månader andragit högst bemelte K. M:t wv. a. n. herre.
Um så är, att her Karl Gera kan tenkie thet man blödligere och let-
ferdigere udi någen sak hade handlet, än ske borde, thå hemstelte
man thet hans herredöme att lathe utfråge, ransake och döme um. På
thenne tid hafver man icke kunnet mere göre til samme Gisle Bagges
clagemåll.
Fölie nu någre andre clagemål.
Presterne i Vexsiö stigdt eller stifft, the hafve gifvit tilkenne,
att K. M:t v. a. n. herre hade af gunst och nåde effterlatit them en
af the stompner, som äre vid hvar ridkyrkie, på tbet att, när presten
kommer til kyrken våter eller frusin, att han tbhå må få verme sig,
torke sine cläder och få it stycke matt, när så behof görs. För
samme nådige tillatelse, att the må beholle en stompn vid hvarie
ridkyrkie, tackede the högstbe:te K. M:t v. a. n. herre ganske under-
dånligen och ödmiukeligen och begärede, att the samme frihett än nu
motte få niuthe, effter K. M:tz v. a. n. herres brefs innehold, som
the ther på hade. Och effter erlig velbördig man Lasse Persson til
Segersta hafver kyrkie landbönderne udi befalning, thå frågede jag
honom till, huru ther um var. Lasse Persson gaf mig then svar,
att presterne hade haft 3, 4 eller fem stompuer vid hvarie ridkirkie
och somblige stedz flere; af samme stomner hade the effter högstbe:te
K. M:tz bref en fri vid hvarie ridkyrkio, och derutöfver vele the hafve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
