Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
man skall tro dem; när the komme til theris stalbröder, så få the sig
andre ord. Likvel får man them med gode ord hvart man vill.
-. x
Mere haffver man icke scrifve um böndernes ärender.
Nu vill man kortelige scrifve um adelen och skytterne.
Then fatige adel, som icke hafve flere än et, tu, tri eller och
til thet högste fyre godz, the begäre i underdånighet att the må få
niute och beholle theris frelse; the vele gerne göre ther tienist utaf,
bidiendis ödmiukeligen att K. M:t ville afkorte årligen udi theris lön
så månge penninger, som theris upbörd kan förslå, och hvad them
sedhan mere tilkommer i lön, anten i cläde och penninger eller ochså
i foderpenningar, deno dell bidie the ödmiukeligen och underdånligen
att the med K. M:tz nådig:ste tillatelse motte bekomme?
Här upå hafver man icke kunnet gifve them någon annen för-
tröstning än udi constitutionen står. Hvad dog K. M:t v. a. n. herre
der udinnen göre nådigist teckes, thet hemsteller man i underdånighet
H. KE. M:t; hvar thet skall them effterlates, så vill theraf fölie, att
then adelsman, som mere rente hafver årligen än til en hest, han
skall holle en hest af the öfrige penninger, så vidt then summe sig
förstrecker, som öffrig är, och sedhan bekomme besoldning, så hög
som man tenke kan, att skiäll kan vara.
Ehuru hordt the stå effter att blifve vid theris frelse för theris
hustruer och barn skuld, som the fatige män hafve, så hafver man
likevel förnummit, att the, en part som icke flere gårder hafve än en,
två eller 3, the hafve latit utlöse sig och tagit penninger, som bevis-
ligit är, ty Jacob Teijtten hade månge inscrifvit i fiord för frelses
män, som nu hafve soldt godzen och sitie en part på prestegeld och
äre prester, en part sgitie landbönder på theris egne godz och the, som
godzen köpt hafve, the skole göre K. M:t och rikeno tienist. Um
så är, att tesse fatige, som nu begäre beholle theris frelse, få thet
icke niuthe, utan skole blifve skattebönder eller sälie godzen, så synes
them vare’ tungkt drage skatten, hvilkit dog rätt är effter lagen, och
theris egne slectinger hafve icke råd gifve them skiäll för theris
godz? Ther til hafver man svaret them, att hvar the icke vele gifve
sig under skatten, som Sverigis lag innehåller och K. M:t v. a. n.
herre vil holle oss vid lagen, så må the sälie godzen, och hvar theris
frender icke kunne, vele eller förmå gifve them så månge penninger,
som fremmende män biude, thå är thet lag, att then må vare näst
til att bekomme theris godz, som bäste skiel och betalning tilbiuder,
K. M:tz v. a. n. herres och cronones rätt aldeles oförkrencht och oför-
hindret.
Sedban man mere än nog både en och annen udervist och lärt
hade, och the stelte sig tilfredz, thå komme K. M:tz v. a. n. herres
gemene skyttere och beclagede sig, att the hade ingen råd til att
holle sig här nid udi thenne skarpe landzende; med cläde och pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
