Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER 345
för det senare tillfället, att Gustaf då var på sitt adertonde år.
Åro nu åldersuppgifterna riktiga, så skulle vi, med antagande af
1490 eller 1491 som födelseår, föras fram till 1502 (1503) och
1508 (1509) eller 1509 (1510). Det senare året för oss till Svante
Nilssons regering. Men det finnes icke den ringaste anledning att
antaga, att Gustaf Eriksson under densamma börjat sin hofmanna-
bana. Det är för denna tid en stor mängd handlingar bevarade,
och han framskymtar i dem först 1517. Det är föga troligt att en
yngling med sådana egenskaper som Gustaf Vasa ej på 8 å 9
år skulle en enda gång göra sig omtalad. Äro åter Peder Svarts
årtal (1509 och 1514) riktiga, skulle Gustaf, om han varit född 1490
eller 1491, börjat sina studier vid 18 å 19 års ålder och sin hof-
tjänst vid 23 å 24 år. Det är föga troligt, ehuru Tegel ej funnit
det orimligt. Peder Svart ger en annan tidsuppgift eller att Gustaf
Vasa på sitt »femte år» skulle sammanträffat med konung Hans, som
klappat honom på hufvudet och sagt, att det nog skulle blifva en
man af honom. Tegel låter det ske 1497, då konung Hans var i
Stockholm. Men äfven 1501 var konungen där i februari månad,
och den unge Gustaf var då verkligen på sitt femte år, om han
blifvit född 1496. Om man sålunda föredrager att hålla sig till
d. 12 maj 1496 såsom Gustaf Vasas födelsedag, kan på forskningens
nuvarande ståndpunkt ej något väsentligt invändas däremot.
Ehd.
Underrättelser.
— Heinrich v. Sybel afled den 1 aug. 1895 78 år gammal.
En af Rankes förnämsta lärjungar, om icke den förnämsta, blef S.
redan vid unga år (1844) e. o. professor i Bonn, sedan han 1841
otgifvit sitt första betydande arbete, Geschichte des ersten Kreuz-
nges. 1844 utkom en annan viktig undersökning, Die I ontstelung
des deutschen Königthums, ett af de förnämsta inläggen i den på
1840- och 50-talet lifligt debatterade frågan om Germanernas äldsta
samfundsförhållanden. Redan 1845 flyttade S. till Marburg och
1856 till Mänchen som professor. Här blef hans verksamhet syn-
nerligt omfattande och betydelsefull. Han grundade det första hi-
storiska seminariet, blef sekreterare i den af konung Max inrättade
Historiska kommissionen, grundade (1859) den ännu under hans
namn utkommande JIlistorische Zeitschrift, länge centralorganet för
den tyska historiska forskningen, och planlade den stora arkivpubli-
kationen Deutsche Reichstagsakte, af hvilken flera band redan ut-
kommit. 1861 flyttade han som professor tillbaka till Bonn. Under
de närmaste åren utgaf S. ett antal förträffliga småafhandlingar un-
der titlarne Kleine historische Schriften samt Vorträge und Auf-
sätze (några af dem i svensk öfversättning på Gleerups förlag).
Hist. Tidskrift 1895. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
