Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346) STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Redan långt förut (1853) hade han börjat offentliggörandet af sitt
hufvudverk, Geschichte der Revolutionszeit (I—V; 4:e uppl. 1882),
sedan Paris-arkiven, tack vare personlig bekantskap med Napoleon
HI, öppnats för honom. 1875 kallades han med titel >»Geheime
oberregierungsratlh> till direktör för de preussiska statsarkiven och
organiserade här en seric ståtliga arkivpublikationer, utaf hvilka ett
stort antal band sedan dess utkommit. I Berlin utgaf S. längre
fram (1889, 90) i snabb följd banden I—V af sitt sista stora verk
Iie Begrindung des deutschen Reichs durch Wilhelm I. Det
är ännu i friskt minne, hur hans framhållande i detta arbete af
furst Bismarcks förtjänster beröfvade honom icke blott tillträde till
preussiska utrikesarkivet utan äfven det s. k. Verdun-priset för hi-
storisk forskning, men huru han det oaktadt, tack vare enskilda medde-
landen från många håll förlidet år i två nya band kunde föra verket
fram ända till 1870. Vid sitt 50-årsjubileum som professor fick
han emellertid 1894 geheimeråds- och excellenstiteln. Ännu i år
var han litterärt verksam. Hans sista uppsats i Hist. Zeitschrift
gällde 1870 års händelser och innehöll en vederläggning af den
»lögnkrönika>, som i Frankrike uppstått om orsakerna till krigets
utbrott och om det franska kejsarparets andel i detsamma. S. var
ordinarie medlem af Vitterhets Hist. och Ant. Akademien sedan 1878.
— Verkliga geheimerådet, professorn och excellensen Rudolf
v. Gneist afled d. 21 sistl. juli 79 år gammal. I början praktisk
jurist blef han 1844 e. o. och 1858 ordinarie professor vid univer-
sitetet i Berlin och utvecklade dels som sådan, dels som riksdags-
man en mångsidig och djupt ingripande verksamhet. Inom den histo-
riska världen blef G. berömd genom sina studier i Englands författ-
nings- och förvaltningshistoria, hvilkas förnämsta frukt blef det stora
verket Das heutige englische Verfassungs- und Verwaltungsrecht
(1857—563), hvars första del fullständigt omarbetad utkom under
titeln Das englische Verwaltungsrecht mit Einschluss des Heeres,
der Gerichte und der Kirche I. II, innehållande äfven den engel-
ska förvaltningsrättens historia (3 uppl. 1883—984). Andra delen.
omfattande det engelska »Selfgovernment>, har likaledes utkommit
i tre upplagor. Sedermera utgaf Gneist de båda till engelska öfver-
satta England’s Verfassungsgeschichte (1882) och Das englische
Parlament (1886) förutom en mängd juridiska arbeten.
— Professor George Stephens dog den 9 sistlidne aug. Han
var född i England, slog sig 1834 ned i Stockholm, där han under
flera år utvecklade en liflig litterär verksamhet. Han var en bland
stiftarne af Svenska Fornskriftsällskapet och utgaf för dess räkning
Herr Ivar Lejonriddaren och tre band af Ett fornsvenskt legen-
darium; utgaf vidare jämte Hyltén-Cavallius Svenska folksagor samt
Sveriges historiska och politiska visor. Sedan 1851 bosatt i Kö-
penhamn — han var lektor vid universitetet med titel professor —
fortsatte han sin författareverksamhet på det filologiska området och
utgaf här sitt stora verk The old northern runic monuments of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
