Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 LUDVIG STAVENOW
ordning ända ned på djurets ståndpunkt. Det har också
anmärkts, att hvarje annan sida af mänsklig odling, till
och med moral eller religion, skulle man kunna eliminera
eller tänka sig borta, men staten icke. Tydligen träffa
vi i statens tillvaro den allmännaste nödvändiga förut-
sättningen för mänskligt odlingslif öfver hufvud. Och denna
förutsättning utgör själf en nödvändigt integrerande del
af mänsklig odling, ty statslifvets utveckling står — såsom
vi förut visat — under hela den nästan oöfverskådliga tid,
som historien omfattar, i innerligaste växelverkan och sam-
manhang med den mänskliga kulturen i dess helhet. Där-
till anknyta sig alla dess yttringar mer eller mindre fullt,
äfven om de icke inbördes synas i väsentligt samman-
hang. Religiöst lif och ekonomiskt lif t. ex. stå båda
i den mest intima förening med statslifvet, men hafva
knappast direkt beröring med hvarandra. I statslifvet hafva
tydligen alla de skilda grenarne af det mänskliga kultur-
lifvet sin förmedlande och förbindande länk, det centrala
element, till hvilket allt ansluter sig naturligt och organiskt.
För att inse, att endast de politiska företeelserna fullt
omfatta hela det historiska materialet, kunna vi lättast
försöka att tänka oss någon annan faktor i utvecklingen
såsom historiens medelpunkt. Om vi t. ex. oberoende af
tendens försökte att såsom det centrala elementet uppställa
de religiösa företeelserna och därtill organiskt, d. v. s. så
mycket som därmed står i innerligt och väsentligt sam-
manhang, anknyta öfriga företeelser, månne vi på den
vägen verkligen vunne en världshistoria. Ingalunda. Huru
vidt vi än sträckte var medgörlighet i fordran på sam-
manhang, skulle hela den rika klassiska historien, grekers
och romares, med dess öfverväldigande betydelse för ceivi-
lisationen sjunka ned till en högst obetydlig ställning,
om ens något rum gåfves dess folk i deras originära och
verkliga storhet, förr än kristendomens seger förband deras
bortdöende odling med den gamla orientens religionslif.
Och hvilken försvinnande roll skulle icke renässansens stora
tid eller adertonde århundradets upplysning spela i jämfö-
relse med dess verkliga betydelse. Vi behöfva icke vidare
gripa till exempel, ty var sunda instinkt känner ögonblick-
ligen, att vi äro inne på en oriktig väg, och dock är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
