Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRHÅLLANDET MELLAN POLITISK HISTORIA 0. KULTURHISTORIA 429
religiösa lifvet den jämte det ekonomiska närmast med
statslifvet förbundna sidan af den mänskliga odlingen,
den som vore närmast att ställa upp såsom konkurrent mot
den politiska om den centrala platsen. Ett försök att
ställa konst och litteratur i centrum röjer sin orimlighet
därigenom, att de redan fordra en utvecklad kultur för att
komma till, och huru oändligt långa sträckor af världs-
historien sjönko då ej ned till öde och ofruktbara, knappt
värda en blick af den forskande anden. Ännu mer gäller
det vetenskapen, kulturens senaste blomma. Blott den
häntydan, att Buckle, som ville göra försöket, genast ansåg
sig böra hoppa öfver medeltiden såsom ofruktbar, är nog
för att blotta det orimliga i tanken. Statslifvet däremot
omfattar i viss grad allt historiskt lif, allt sådant har haft
sin statliga sida. Där finna vi den enda och naturliga
medelpunkten, och statslifvets epoker i stort sedt och
rätt uppfattade bli äfven den allmänna kulturhistoriens
epoker, vunna efter en enhetlig och konstant indelnings-
grund.
Men är statslifvet den konstanta faktorn, är kultur-
lifvet i öfrigt den differentierande och växlande, som på
ett olikartadt sätt färgar och bestämmer de olika perio-
derna i historien, och allt efter som olika sidor träda i
förgrunden, kräfva de också en dcocminerande plats. Ja,
vi benämna till och med ofta de särskilda epokerna efter
deras mest framträdande idéströmningar, såsom renäs-
sansens tid, reformationens etc. Vi tro också, att det är
möjligt att vid skildringen af en begränsad epok af
världshistorien lägga en dominerande kulturströmning full-
ständigt till grund såsom den centrala företeelse, hvartill
allt annat kan fogas i sina väsentligaste drag, ehuru svår-
ligen i den omfattning, som genom dess anknytning till
statslifvet under samma epok låter sig göra.
Vi hafva kommit till det resultatet, att vi icke er-
känna någon annan kulturhistoria såsom en verklig veten-
skap. än den universella historiska vetenskap, som försöker
att såsom ett helt uppfatta alla de skilda yttringarna af
den mänskliga andens lif, eller helt enkelt världshistoria,
och att vi inom denna universalhistoria vilja bevara den cen-
trala platsen åt det politiska lifvets företeelser, ehuru vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
