Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
den 19 afgifna försäkran; den i det närmaste i öfverensstämmelse
med konungaedens lydelse affattade kröningseden; samt förhandlin-
garne angående ridderskapets och adelns, prästerskapets samt stä-
dernas privilegieanspråk äfvensom förslagen till regeringsordning och
regeringsfullmakt. Arbetets värde förhöjes ytterligare genom det i
ljustryck kopierade hufvudbrefvet på Uppsala mötes beslut samt
genom den fullständighet, med hvilken de i landsorten insamlade
underskrifterna af mötesbeslutet äfvensom ständernas hyllningseder
och försäkringar till konung Sigismund anföras.
Af den 510 sidor i stor oktav omfattande publikationens rik-
haltiga innehåll kan jag här dröja blott vid en och annan punkt.
På s. 28 ff. ger utgifvaren, med hänvisning till K. Hildebrands
omsorgsfullt utarbetade uppsats i Hist. Tidskrift 1893, en kortfattad,
men grundlig redogörelse för berättelserna om Uppsala möte och
deras olika värde. Af de tre genom fullständighet och noggrannhet
mest utmärkta (A, B och C) ställer han främst den, som innehålles
i en i riksarkivet befintlig kopiebok (enligt en senare upptäckt af
utgifvaren Vexiöpastorn Steno Magni’s kopiebok, s. 149, tillägg,
samt Hist. Tidskrift 1893, Öfversikter och granskn. s. 29), och där-
näst ett i tre afskrifter (en i Linköpings Stiftsbibliotek, en i Rå-
lambska samt en i Engeströmska saml. i Kungl. Bibl.) bevaradt
8. k. protokoll samt i tredje rummet en i Jöran Nordbergs saml. i
Kungl. Bibl. förekommande relation. Vid en jämförelse mellan
dessa tre finner man, att de i hufvudsak öfverensstämma med hvar-
andra och med de få bandlingar från mötet, som äro bevarade, der
någon beröringspunkt med dessa förekommer, samt att de ömse-
sidigt komplettera hvarandra. I det hela är jag för min del be-
nägen att, under det att A obestridligen står främst i fråga om ut-
förlighet, gifva B företräde så vidt det gäller summarisk redogörelse
för det väsentliga i förhandlingarne och formuleringens precision.
Exempelvis må hänvisas til riksdrotset Nils Gyllenstiernas tal den
1 mars (s. 39 f.), de 7 teserna den 3 mars (s. 46), återkallelserna
af liturgien den 6 mars (s. 53), den om ett memorialprotokoll er-
inrande redogörelsen för den 9 mars (s. 63 f.), där till och med de
blad i kyrkoordningen, som behandlats, anföras, samt den starkt
sammandragna, men innehållsrika redogörelsen för den 10 mars
(8. 66).
Mot B anföres, dels att den (s. 46) till den 3 mars hänfört
det föredrag af Strengnäsbiskopen, som hölls först den 5, dels att
någon förvirring röjer sig vid framställningen af händelserna den
16—18 mars (s. 72 f.). Hvad det sistnämnda angår förbåller det
sig dock icke så, att allt hvad där berättas tänkes ha tilldragit sig
den 16 mars. Det heter uttryckligen till sist: »Effter nu något för-
drögdes med then handelen, i två dagar» etc., hvarefter följer redo-
görelse för den 19 mars. Men skulle det icke kunna förhålla sig
på liknande sätt med stället om Strengnäsbiskopens föredrag? B
röjer visserligen en påfallande knapphändighet i fråga om beband-
lingen af Augsburgska bekännelsen, särskildt i det afseendet, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
