Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA RIKSDAGSAKTER 5
den 13 januari, att någon annan konfessionsbestämmelse än den
förstnämnda vore obehöflig och borde undvikas. under det att her-
tigen yrkar mötets frihet att pröfva och förhandla. Prästerskapets
s. k. confirmation följer helt och hållet mötesförbandlingarnes gång
och inskränker sig därför i konfessionsbestämmelsen till Augsb. be-
kännelsen och upptager kyrkoordningen af 1572 först när det gäller
ceremonier och disciplin. Hertigen däremot inrycker bland kön-
fessionsbestämmelserna äfven den, som för den katolske konungen
skulle bevisa den nu antagna bekännelsens identitet med den religion,
som han i brefvet af den 9 januari i sväfvande ordalag säger sig
skola skydda. Det är emellertid för hertigens klarsynthet beteck-
nande att han ej använder det mera obestämda: »>konung Johans
första regementstid> utan: »Lars Petri Nericiani then äldres lifstidh»,
hänvisande till den år 72 antagna kyrkoordningen.! Egendomligt
nog har denna ur hertigens »confirmation» i mötesbeslutet inkomna
konfessionsbestämmelse sedan blifvit ett vapen i prästerskapets hand
mot konung Karl. Bladet har vändt sig, då i ett (ännu otryckt)
betänkande år 1607 prästerskapet erinras om att man ej bör göra
kyrkoordningen till en »trosartikel.»>
Bland bekräftelserna å mötesbeslutet har det sitt särskilda in-
tresse att se den försäkran, som afgifvits af hertigdömets klerkeri
den 21 juni 1593, samt skrifvelserna angående underskrifter från
hertigdömets adel, borgerskap och allmoge. Det kan väl näppeligen
förhålla sig så som Anjou antagit, att uppskofvet med de senare
berott af någon obenägenhet mot mötesbeslutet från hertig Karls sida.
Angående det öde, som träffat prästerskapets »besvär» eller
postulat, hvilka i omarbetadt skick, sammanfattade i 15 artiklar.
daterade den 1 december 1593 (s. 197—209) öfverlämnades till
konungen, har utgifvaren ådagalagt (s. 422). att den s. k. för-
säkringen af den 16 mars 1594 (förut tryckt hos Stiernman, Riks-
dagars och mötens beslut, I, s. 417 f.) aldrig »kommit öfver för-
slagets stadium.» Den är sålunda endast ett förslag till försäkran
i likhet med det af rådet i december 1593 uppsatta (s. 221—227).
En viktig korrigering af den uppfattning, som äfven t. ex. Anjou
och Norlin uttalat!
På samma sätt visar sig ock vara förhållandet med en af
Stiernman i Saml. af k. bref etc. ang. Sveriges rikes commerce 1,
s. 417 tryckt »Ordinantia om kiöphandelen>. Den har endast varit
ett förslag till försäkran af städernas privilegier (s. 433 f.).
De handlingar, som angå ridderskapets och adelns privilegiean-
språk och hvilka på ett ingående sätt äro undersökta af Boöthius
denne rikes religion effter den Anusburgiske confession kräfver» samt att
detta alldeles kommer öfverens med det som var stadgadt och hållet både i
konung Gustafs sista och konung Johans första regementstid (s. 189).
! Han hade så mycket mer skäl därtill, som mötet på Nils Gyllen-
stiernas märkliga fråga, »antingen the ville blifva hos Augustanam con-
fessionem eller och vidh gambla erchiebisp Larses confesgion> hade svarat,
att »the ville hålla siy vid them både två» (s. 38).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
