Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
för relationer E egendomliga korta och koncisa redogörelserna för
mötets behandling af hvarje särskild artikel i Augsb. bekännelsen
samt för innehållet i de fyra tyska universitetsbetänkandena och
Confessio Strengnensis ej upptagits, är naturligt nog, då de dels
redan föreligga i tryck och dels ha sitt intresse hufvudsakligen i rent
kyrkligt hänseende.! De äro däremot väl värda att göras till före-
mål för en kyrkobistorisk undersökning, hvilket hittills ej skett.
Relationen är tydligen utarbetad på underlag af vid mötet gjorda
anteckningar, hvilka i sakligt hänseende ha alla tecken till trovärdig-
het, men hvilkas hänförande vid en senare bearbetning till bestämda
dagar gifvit anledning till några kronologiska felaktigheter. En
märklig naivitet röjer sig, då den okände forfattaren anser Augs-
burgska bekännelsens andra del benämnas Articuli mutati, emedan
dessa artiklar voro a papistis mutati. Det är väl knappast troligt,
att Petrus Jon& eller Olaus Martini så fattat rubriken: Abusus
mutati i Augsb. bekännelsen. Det kan ju dock möjligen vara att
skrifva på en senare bearbetares räkning.
Redaktionsförslagen till Uppsala mötes beslut jämte hertig Karls
spörsmål af den 10 mars, hvilka sistnämnda dock enligt anteckning
i registraturet ej till mötet öfversändes, föreligga i sitt sammanhang
s. 92—98. De äro af L. A. Anjou i ett rektorsprogram af år
1852 på ett ingående och i det stora hela uttömmande sätt be-
handlade. Men då nu här jämväl de mötet föregående förhand-
lingarna, bland hvilka särskildt må märkas hertigens framställning
den 19 november och rådets svar den 21 s. m. 1592 (s. 2), rådets
försäkran den 8 januari 1593 (s. 4 f.) och hertigens försäkran
samma dag (s. 6 f.), rådets betänkande den 13 och hertigens svar
den 14 januari (s. 19 f.), och dessutom konung Sigismunds bref af
den 9 januari (s. 151 f.) föreligga, har man ett fullständigare
material för en undersökning at motiven för de olika redaktionerna
af konfessionsbestämmelserna i mötesbeslutet. Det är från början
klart, att den religion, som varit rådande från och med konung
Gustafs sista till och med konung Johans första regeringstid be-
traktades såsom identisk med den, hvars innehåll är sammanfattadt
i Augsburg. bekännelsen.” Rådet ansåg därför i sitt betänkande
! Det i E förekommande referatet af förhandlingarne om art. 3 i Aug.
visar att härvid äfven offerbeyreppet blifvit utredt. Man får härigenom
en välbehöflig förklaring af hvad A under den ’3’ mars berättar om utfallen
mot liturgien samt af den i A och C upptagna episoden om preses” be-
straffande af Uppsalapastorn Joachim Olavi.
2? Detta är tydligen också Nicolai Bothniensis mening, då han i sitt
föredrag den 3 mars säger: »Vt autom certum esset aliquod argumentum
consensionis nostre in articulis fidei> (consensionis är nog riktigt: »säkert
innehåll, underlag för vår öfverensstämmelse i trons artiklar»), »ideo Augu-
stanw confessionis, que symbolum est nostre fidei. repetitionem institnen-
dam decreuimus»> etc. (s. 44 f.). På liknande sätt yttrar sig rådet i sitt den
26 november 1593 angående ständernas yrkanden till konungen afgifna be-
tänkande, där det heter, att intet annat vid mötet beslutits än »det som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
