Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSK GUSTAF ADOLFS-LITTERATUR 19
uns bei der Ausgestaltung des Begonnenen nicht noch eine Strecke
Weges weiter gefäöhrt>.
I fråga om Gustaf Adolfs sista planer ha konjekturerna ägt fritt
spelrum. Än har han eftersträfvat tyska kejsarkronan, än att ut-
bryta ett protestantiskt välde under svensk hägemoni, än ett skandi-
naviskt kejsardöme. Treitschke delar den af Winter i Onckens All-
gemeine Geschichte uttalade uppfattningen, att Gustaf Adolf dött i
rätta ögonblicket, för att han ej från Tysklands välgörare skulle för-
vandlas till dess fiende. Prutz, Fey, Rogge m. fl. tillbakavisa dessa
anklagelser för endast supponerade afsikter. Och mer än en uttalar
den tanken, att om konungen verkligen hyst cesariska tankar, dessas
förverkligande visst icke skulle varit till olycka för Tyskland.! >»Gu-
stav Adolf hat deutscher gedacht und gefäöhlt als der habsburgische
Ferdinand>, säger Thomas, och en annan förf.? erinrar dem, som
fröjda sig åt den svenske konungens tidiga död, att det först här-
igenom blef möjligt för fransmännen att tränga in i riket och där
öka oredan och för kejsaren att rädda sina arfländer åt trostvånget.
Till sist några ord om L. Frohnhäusers »Gustav Adolf und
die Schweden in Mainz und am Rhein> (Darmstadt 1894). Det är
ett tämligen utförligt arbete, byggdt på akter ur stadsarkivet i Mainz
och storhertigliga statsarkivet i Darmstadt. Ehuru lokalt begränsadt,
äger detta ämne och de resultat, förf. framlagt, tillräcklig betyden-
het för att förtjäna uppmärksamhet.
Gustaf Adolfs tåg åt sydväst hösten 1631 och hans åtgärder för
att försäkra sig om Mainlinien anser förf. redan rättfärdigade af
den betydelse denna fästningskedja fick i nödens stund, när slaget
vid Nördlingen var förloradt. Öfvergången af Rhen, hvilken som
vapenbragd jämnställes med själfva segern vid Breitenfeld, framställes
mycket detaljeradt och med betydande afvikelser från äldre skildringar.
Ett bland de vanligaste ultramontana angreppen mot Gustaf
Adolf angår krigstukten. Flere af de förstnämnda författarne ha
uppträdt mot dessa angrepp, särskildt Fey, som bland annat visat,
att den ryktbara »Schwedentrank> varit en uppfinning af de kejser-
lige och äfven af dem använd samt att namnet tillkommit för att
håna svenskarne. Genom sin ingående undersökning af tillståndet i
Rbentrakten och särskildt i Mainz under den svenska tiden (1631
—1636) blifver Frohnhäuser synnerligen vittnesgill i denna sak.
Också bekräftar han vid mer än ett tillfälle Gustaf Adolfs oaflåtliga
omsorger om krigstuktens vidmakthållande, men på samma gång
finner man äfven, huru just under vistelsen nere vid Rhen den svenska
hären började bemängas med detta roflystna slödder, som med tiden
skulle beröfva hela hären dess goda rykte. Det är på dessa ele-
ment och de båda hårda belägringarna 1635, som förf. skyller den
förfärliga förödelse Mainz undergick under den svenska tiden; den
1! Se t. ex. E. Sparfeld, Gustav Adolf, König von Schweden.
Leipzig. . .
2? E. Bläimel, Gustav Adolf, König von Schweden. Eisleben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
