Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
net af originalarbete. Den äger därjämte förtjänsterna af populär
form, betydande stilistisk talang och ett mer än vanligt åskådligt
framställningssätt. .
Med tanken på hvad man i författarens hemland i våra dagar
känner om konung Gustaf och hans samtida, nämner författaren sin
skildring »ett förbisedt kapitel af det adertonde århundradets histo-
ria». Hans uppgift har sålunda varit att för den stora kretsen af
engelska läsare ställa i dagen den bleknade bilden af den siste
svenske konung, hvilken — såsom hans ord lyder — >»tillhört Europa
snarare än Sverige». Om han ej undgått att i en viss grad bländas
af de egenskaper, som, enligt Carlyle’s såsom motto använda ord,
gjorde konung Gustaf till sa shining sort of man>, så skall det ej
rättvisligen kunna nekas, att han sökt intaga en opartisk ståndpunkt.
Hvarken konungens samtida belackare eller hans lofprisare,. ej heller
den senare historieforskning, hvars motsatta poler, såsom förf. rik-
tigt anmärker, representeras af Beskow och Fryxell, hafva i honom
funnit en okritisk eftersägare. Om hans allmänna uppfattning sna-
rare närmar sig den förstnämndes och hans framställning omiss-
känneligen färgas af en personlig sympati, som helst låter de ljusa
sidorna i detta skiftande lif komma till sin rätt — ej är det Gustaf
III:s landsmän, som skola klaga öfver att hans minne på detta sätt
återupplifvas inför en af världens stora kulturnationer.
Att det behöfver återupplifvas, liksom öfverbufvud allt som rör
Sveriges historia, sedan vårt land upphörde att göra sin röst hörd
i den europeiska konserten, är ty värr en sanning, vare sig det
gäller England eller Frankrike, Tyskland eller Italien. På sin höjd
ådrager Sveriges historia sig ett kuriositetens intresse, så vida det
icke gäller Gustaf II Adolf eller Karl Johans uppträdande 1813 och
1814; och länge får man leta i utlandets litteratur, innan man finner
något exempel på att våra dagars forskning sysselsätter sig med
Sveriges angelägenheter och historiska personligheter. Äfven de som
en gång ådragit sig Europas uppmärksamhet, synas glömda.
Till dem hörde ovedersägligen Gustaf III, hvars framgångsrika
revolution 1772 redan i hans ungdom på honom fäste sam-
tidens ögon. Den franske ambassadören Vergennes’ berättelse därom
spriddes från »Gazette de France» genom Europas press, såsom en
triumf för den franska politiken. Nederlagets bitterhet kändes djupt
af Englands sändebud i Sverige, Sir John Goodricke, som skyndade
att vederlägga Vergennes” berättelse. Redan själfva revolutionsåret
utgafs i London >4 parallel between the English constitution and
the former government of Sweden, containing some observations on
the late revolution in that kingdom>. Följande året offentliggjordes
»State papers relating to the change of constitution in Sweden>.
Några år därefter (1778) utgaf C. F. Sheridan, ett af statshvälf-
ningens ögonvittnen — han var nämligen 1772 engelsk legations-
sekreterare i Stockholm —- sin bekanta »History of the late revolu-
tion in Sweden», som var afsedd för en större allmänhet och snart
upplefde en ny upplaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
