Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
Sedan hr C. i ett inledande kapitel med stöd bl. a. af Forssells
för kännedomen af femtonhundratalets inre historia grundläggande
arbeten i allmänna drag karakteriserat »förläningarna i den nya
Vasastaten>, öfvergår han till den detaljerade behandlingen af ämnet
och skildrar då i de följande kapitlen hertigdömena, gref- och friher-
skapen samt frälsedonationerna. Vid framställningen af de båda
senare abalienationsformerna har förf. haft god hjälp af Forsgréns
och v. Bonsdorffs arbeten öfver samma ämnen.
Särskildt utförlig är behandlingen af frälsedonationerna. Detta
ligger redan i själfva sakens natur, då vi här ha den abalienations-
form, som i sig innesluter både hufvudmassan af förläningarna
och de mest växlande besittningsvillkoren. Då vidare Forsgréns
afhandling behandlar endast gref- och fribherrskapen och icke går
längre än till och med Johan III, under det att v. Bonsdorffs, som
äfven omfattar donationerna och frälseköpen, afser endast Finland och
rör sig på en tidrymd begränsad till Kristinas regering, så har förf.
bär haft ett godt tillfälle — som han ock begagnat — att fram-
lägga själfständiga resultat af sina egna forskningar.
I donationsväsendets utvecklingshistoria bildar som bekant 1604
års riksdagsbeslut i Norrköping en märkesten. Förf. har därföre
också fördelat sin framställning af frälsedonationerna i tvenne skilda
kapitel, det ena afseende besittningsvillkoren före, det andra efter
tillkomsten af sagda beslut. Om förf:s tolkning af själfva beslutet
skola vi längre fram yttra oss.
Sedan förf. därefter i tvenne kapitel behandlat olika donations-
former och innehållet af de ekonomiska friheter, som därmed voro
förknippade, afslutar han detta parti af sin afhandling med att
lämna en mängd summariska uppgifter rörande donationer och för-
läningar. Dessa torra tabeller och siffror, hvilkas åstadkommanude
helt säkert kostat förf. mycken möda och arbete, föra emellertid ett
viältaligt språk om abalienationens både omfattning och art.
Så t. ex. gifva de tydligt vid handen, burusom, under det an-
talet förläningar på lifs- eller behaglig tid allt ifrån Gustaf II
Adolfs sista tid befinner sig i ett stadigt nedgående, de ärftliga
förläningarna eller donationerna, som förf. kallar dem, däremot ökas.
Man väljer således alltmera en form för afsöndringen, som ger den-
samma en varaktigare karaktär, och undersöker man då de proportioner,
i hvilka denna ökning försiggår, så får man en liflig föreställning
om den slösaktighet, med hvilken särskildt drottning Kristina hand-
hade sitt rikes tillgångar. Under det att donationsafkortningen i
Sverige och Finland från c. 163,000 daler vid Gustaf II Adolfs död
år 1644 vuxit blott till c. 184,000 d. s. m., har motsvarande afkort-
ning år 1650 sprungit upp till öfver 417,500 d. s. m. och år
1653 till öfver 664,000 d. s. m. Under förmyndarnes 12 rege-
ringsår steg sålunda afkortningen med c. 21,000 d. s. m., under
Kristinas 9 däremot med c. 480,000. I genomsnitt taget bort-
donerade Kristina således hvarje år mer än 2!/2 gånger så mycket som
förmyndarne under hela deras funktionstid. Och särdeles karakte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
