Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLASON, TILL REDUKTIONENS FÖRHISTORIA 45
ristiskt är att ställa denna hennes verksamhet under belysning af
reduktionskrafven vid 1650 års riksdag, en rörelse, för hvilken hon
knappast kan anses främmande. Under de sex föregående åren ut-
gör afsöndringen i genomsnitt c. 39,000 d. s. m. per år, d. v. s.
nära dubbelt mot hela förmyndartiden. Men under de 3 räkenskaps-
år, som följa på 1650 års riksdag, mer än fördubblas denna afsön-
dring och stiger till ce. 82,000 d. s. m. per år eller nära fyra gånger
så mycket som under hela förmyndartiden. Man undrar icke på,
-om vid Karl Gustafs anträde till regeringen tiden befanns >mogen för
en reduktionsriksdag>.
Den andra hufvudafdelningen af förf:s arbete behandlar för-
pantningar, försäljningar och byten. Här får förf. tillfälle att grund-
ligt belysa det omtvistade spörsmålet om förmyndarnes godsförsäljning
och särskildt värdet af den köpetaxa, som därvid lades till grund,
jämförd med den, som användes under Gustaf II Adolf. Denna
tvistefråga bildade som bekant ett väsentligt moment i den Fryxell-
Geijer-Bergfalkska striden. Hr. C. ställer sig nu i denna punkt
bestämdt på Fryxells sida.
Gustaf Adolfs köpetaxa innehöll, att för hvar 3 daler, som hem-
manet gaf i viss ränta, skulle köparen betala 100 daler. För-
myndarne ändrade detta så, att för hvar 4!/2 daler, som hemmanet
gaf i viss och oviss ränta, skulle köparen betala 100 daler. Skälet
till ändringen var, att då enligt Gustaf Adolfs köpetaxa de ovissa
räntorna icke inräknades i köpet men ändock uppburos, gaf detta
köparne anledning att åt sig utsöka sådana hemman, hvilkas vissa
ränta var låg, ovissa däremot hög. Förhållandet mellan den vissa
och ovissa räntan varierade nämligen högst betydligt på olika hemman.
Förändringen afsåg således att trygga kronan mot en förlust.
Det oaktadt har den skarpt klandrats, och förnämligast af tvenne
anledningar. Den ena, att den skulle åsamkat kronan förlust genom
höjningen i procentberäkningen. Kronan finge nu i stället för 3
på det kapital, den på detta sätt — i form af minskad uppbörd —
förvärfvat sig, betala 4!/2 «, Den andra åter går därpå ut, att
förmyndarnes åtgärd att lägga äfven den ovissa räntan till grund
för köpet väsentligen skulle bidragit att fästa denna vid jorden och
gifva den varaktig karaktär. Båda anmärkningarna hvila på det
antagandet såsom sin förutsättning, att Gustaf Adolf sålt endast den
vissa räntan, och att om köparne under hans tid uppburit äfven den
ovissa, så har detta icke berott på rätt utan på gunst och nåd.
Oriktigheten af denna förutsättning och därmed äfven af de
båda anmärkningarna har hr C. på ett öfvertygande sätt och med
stöd af köpebrefvens lydelse visat. Dessas omnämnande af viss
eller oviss ränta i samband med procentberäkningen har alls intet
att göra med frågan om den ränteuppbörd, till hvilken köpet be-
rättigade. Beräkningen af de vissa eller ovissa räntorna hade endast
den betydelsen att jämte procentsiffran utgöra det medel, hvarigenom
själfva köpesummans storlek bestämdes. Hvilka räntor åter köpa-
ren ägde uppbära, afgjordes så väl under Gustaf Adolfs som för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
