Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLÉN, RIKSRÄTTSINSTITUTETS UTBILDNING I SVERIGES HIST. 57
geringsform, tagit 1634 års till mönster, med den skillnad, att i
stället för där förekommande ständerelement här upptagas admini-
strativa, så väl civila som militära. Förf. uttalar på ett par ställen,
ehuru med någon tvekan, såsom en sannolik förmodan, att kommis-
sionen öfver Görtz, hvilken bl. a. som medlemmar räknade en ledamot
ur hvart kollegium och ett par officerare, tjänat som förebild. Det
ligger måhända närmare tillhands att tänka på C. E. Lewenhaupt’s
memorial 1766, som för att döma rikets råd föreslår en domstol
genom lottning utsedd bland medlemmar af hofrätterna och kollegierna,
generalitetet och amiralitetet, samt dessutom lagmän och magistrats-
personer.
Vi måste härmed sluta vår granskning, så frestande det än
vore att dröja vid flera af de intressanta frågor, som här beröras.
Författarens framställning är talangfull, men han ligger, synes det,
mera för det spekulativa än det rent historiska författarskapet. Han
går ej alldeles fri från felet — ett fel åtminstone efter vår mening,
att skrida till sin undersökning rustad med vissa historiska kon-
struktioner, för hvilka han vill söka stöd i de historiska fakta — en
farlig metod, och han röjer en viss ovana vid arkivstudier, t. ex. i
fråga om bedömandet af handskrifters relativa värde m. m. d.!
Förf. har för öfrigt utbildat en originell stil, men den är ej fri
från affektation och själfsvåld samt tyckes i sin jakt efter till-
spetsade vändningar och pikanta uttryck särdeles väl lämpa sig för
journalistiken, kanske icke fullt så mycket för den historiska fram-
ställningen. Den är dessutom stundom mättad af en själfmedveten-
het, som i vårt tycke verkar störande.
1! Se t. ex. 8. 24 angående akterna om 1567 års riksdag, s. 30 om
projekten till ständerdomstol 1585, s. 47 om Sven Spinke och Sven Svenske
(det står aldrig Sven Svenske). — Underlåtenheten att begagna Svenska
Riksdagsakter III gör att framställningen s. 32 och s. 61 behöfver beriktigas.
Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
