Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDVIG CHARLOTTA NORDENFLYCHT 63
till följd at ett själfmordsförsök, utan efter ett längvarigt lidande
slutade »Herdinnan i Norden» sin lefnad.
Genom att ständigt vid skildringen af fru N:s lefnad hänvisa
till hennes diktning, hvarpå talrika prof meddelas, har förf. lyckats
att synnerligen tydligt framställa hennes karakter med dess oerhörda
känslofullhet och dess stora mottaglighet för intryck. Anmälaren
är emellertid böjd för att anse hennes känslolif hafva varit mera
lättrördt än egentligen djupt; hon var, säsom också Fryxell (del
45) karakteriserar henne, trängtande och längtande, men icke all-
varligt sökande efter lösning på lifvets gåtor, icke verkligt »djupt
religiös... hvilket J. Kruse menar. Emellertid betonar förf. med
rätta, att denna känslighet, åt hvilken hon i dikten gaf ett omedel-
bart personligt uttryck, var fru Nordenflychts uva insats i den svenska
poesien. Ett annat nytt drag hos fru N. var sträfvandet efter kvin-
nans »emancipation». hvilket förut endast svagt framträdt i vår lit-
teratur. Vid detta dröjer förf. upprepade gånger; den öfversikt,
han meddelar af föregående sträfvanden i denna riktning, skulle
emellertid kunna tarfva en komplettering, äfven hvad fru Brenner
beträffar. Andra äldre och samtida svenska författarinnor, hvilka
fru N. visserligen tyckes ignorerat, har förf. till det mesta lämnat
ur sikte.
Den jämsidiga framställningen af lefnaden och diktningen har
måhända förorsakat, att denna senare i sin helhet icke så tydligt
framträder. Det är icke heller så mycket af fru N:s diktning, som
förf. slutligen (s. 318 f.) anser hafva något värde, åtminstone srent
ästetiskt sedt> För sin tid ägde dock många sådana kväden,
som vi mu finna torra och tröttande, en betydelse. Detta synes
emellertid förf. annars erkänna. och han gär t. o. m. så långt, att
han instämmer med Atterbom däri, att fru N:s inflytande, väl icke
på litteraturen i sin helhet, men på skaldekonsten särskildt, varit
större än Dalins. Detta kan likväl betviflas. Det intytande fru
N:s diktning rönt at Dalins, liksom af andra svenska samtidas, har
förf. för öfrigt icke närmare undersökt; men väl framdragit en
mängd intressanta aktstycken rörande hennes och Dalins personliga
förhållande till hvarandra. Däremot har förf. gjort rätt detaljerade
öfversikter af den äldre svenska poesien på de olika områden fru
N. beträdde, det moraliserande, naturbeskrifvande etc. Bl a. är
J. Freses (ej »Freesex!) betydelse för fru N. väl påvisad. Några
af de inflytelserikaste äldre skalderna, såsom Spegel och Ol. Kol-
modin, äro emellertid i dessa öfversikter utglömda.
Om fru N:s betydelse för tillfällighetsdiktningen får man icke
någon riktig föreställning. Mera än förf. påpekat uppträdde hon,
sannolikt af ekonomiska skäl, såsom tillfällighetskvädare äfven efter
1753 (eller Tankebyggarordens stiftelse). Förf. har äsyftat att
(s. 394 f.) fullständiga den af S. Leijonhufvud och S. Britelli läm-
nade bibliografien öfver fru N:s särskildt tryckta tillfällighetsdikter;
men man saknar däri icke blott en stor del af de sedan i Qwinligt
Tankespel (1744—1750) tryckta — hvilka nästan alla först torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
