Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA RIKSRÅDETS PROTOKOLL 67
19 juni 1638. att kanslern var >»allena tillstädes i kansliet., eller d.
21 aug. 1639 att »rådet konfererade med hvarandra secrete och
i sekreterares frånvaro», andra att förtiga. Däremot har utg. ur sin
publikation uteslutit en del protokoll öfver verkliga rådsförbandlingar
i tvänne revisionssaker — den ena behandlad under nov. 1637,
«den andra under okt.—dec. 1638 — hvilka »icke ansetts vara af
tillräckligt allmänt intresse för att in extenso aftryckas», och i
stället endast lämnat ett kort referat af tvisternas innehåll; man
kan dock, synes det, sätta ifråga, om icke vid en publikation sådan
som den förevarande absolut fullständighet varit att föredraga, äfven
fastän omfånget därigenom något måst ökas.
Om de egentliga rådsförhandlingarne kan för öfrigt anmärkas, att
antalet vid dem närvarande riksråd ofta finnes vara mycket växlande.
Än är regeringen ensam, än deltager med henne endast en eller ett
par rådsmedlemmar, än åter är församlingen låugt mera fulltalig.
Exempel finnas både på att man beslutit inhämta de frånvarandes
betänkande — så d. 7 febr. 1637 — och på att man beslutit till för-
handling upptaga vissa ärenden, först då ett större antal infunnit
sig (se t. ex. prot. den 26 maj 1638 samt marskens yttrande d. 9
dec. 1639).
Det har mot föregående band af arbetet anmärkts, att där icke
jämte protokollen äfven upptagits de s. k. rådslag, som vid viktiga
tillfällen afgåfvos. Äfven från den tid band VII omfattar föreligger
ett dylikt, nämligen det bekanta rådslaget af d. 5 nov. 1638 om
kronogodsens försäljning. I konsekvens med det föregående är äfven
detta förbigånget, och här är bristen onekligen mindre, eftersom,
såsom utg. också anmärkt, det finnes tryckt redan förut [i Handl.
till Skand. Hist. XXI]. Emellertid kan det icke nekas, att rådslag
och rådsprotokoll stå i ett så nära samband med hvarandra, att det
vore önskligt, om de senare kunde åtföljas af de förra; och man
kan ock ifrågasätta, om icke lämpligen vid tillfälle för ändamålet
kunde utgifvas ett supplement, innefattande rådslag under den
dittills behandlade perioden.
Det säger sig själft, att här icke kan lämnas någon eus till-
närmelsevis fullständig öfversikt af protokollens rika och intressanta
innehåll. Hvad de stora hufvuddragen beträffar, lär för öfrigt icke
lätteligen någon bättre kunna åstadkommas än den, som redan före-
ligger i Odlmers bekanta »Sveriges inte historia uuder drottning
Christinas förmyndare»: tvärtom ger ett studium af protokollen blott
ytterligare anledning att allt fort hänvisa till detta arbete såsom ett
för tidens histora grundläggande »standard workz. En och annan
antydning om hvad som mest sysselsatt rådet under de nämnda åren
torde dock tillåtas oss.
Bland den mängd utrikesärenden, som det stora kriget i
Tyskland förde med sig, sysslade man kanske mest med frågan om
den franska alliansens förnyande. Bland argument mot den-
samma hördes äfven det, att »Fransosen är diverse religionis med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
