Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA RIKSRÅDETS PROTOKOLL Väs
Estland och Ingermanland, där som ett bestialiskt lefverne föres»,
och var för den skull angelägen om att fa både superintendent i
Narva och — biskop i Luleå. Därjämte uppgjordes med prästmötet
en bestämd plan för ordnande af skolväsendet i riket.
Om de finansiella svårigheter, med hvilka man hade att kämpa.
hafva protokollen mycket att förmäla. De ökades 1637 och följande
är i högst väsentlig grad, ty efter motgångarna i Tyskland kräfde
Banérs armé betydande understöd både i folk och pengar. På 1635
års riksdag lyckades man ock, trots ett på vissa hall ganska starkt
motstånd, genomdrifva förhöjda bevillningar: till grund för utskrifningen
lades en strängare norm än 1635; utom boskapsskatten, som stod
kvar. beviljades en extra råghjälp, lilla tullen skärptes, tiondeupp-
börden likaså o. s. v. Det var, när icke ens dessa medel räckte,
som man skred till de bekanta, viktiga besluten om gods- och räute-
försäljning at frälset. Anm. har annorstädes — i sin afh. om
>Reduktionens förhistoria» — haft tillfälle att närmare beröra denna
sak; ett förnyadt studium af rådsprotokollen har ej ändrat hans
uppfattning, att försäljningen var en nödvändighet, att sålunda rege-
ringen, då hon på Vesteråsmötet berörde frågan, med full rätt kunde
säga sitt: »vele vi icke låta vår stat falla, så hafve vi nödgats
gått och sälja gods ifrån kronan, på det icke måtte allt ramla
öfrer ända», samt att förmyndarnes försäljningsvillkor voro fullt så
fördelaktiga för kronan som (Gustaf Adolfs. Därjämte satte de, som
bekant. en mycket betydelsefull skranka mot ohejdad abalienation
genom de viktiga bestämmelser. hvilka från försäljningen undantogo
såsom s. k. förbudna orter allt det kronan syntes böra behålla
för egen del, och hvilka såsom sådana frikallade högst betydande
delar af landet.
— Mycket kunde vara att ytterligare erinra om, men det sagda
må vara nog. Det behöfver knappt tilläggas, att till den tillfreds-
ställelse, hvarmed man studerar detta protokollsband likasåväl som
dess föregångare. äfven naturligtvis anknyter sig en diflig önskan,
att till vår häfdaforsknings gagn dess utgifvare länge sasom hittills
måtte fortsätta sitt betydelsefulla värf.
Med denna önskan vill anm. förbinda äfven en annan. Sasom
protokollen visa, hände det icke sällan, att rådet höll sina samman-
träden icke i »kanslikammarenm. utan i »räknekammaren-. Det finns
ock exempel på. att rådsprotokollen icke referera förhandlingarna
på sistnämnda rum, utan hänvisa till hvad »cammarprotokollet dietim
utviser» [se band VI: 771]. Just fran 1640 börja dessa kammar-
protokoll efterhand blifva allt ntförligare, och om anm. icke tager
miste, finnas i dem refererade viktiga rädsdebatter öfver den inre
styrelsen. t. ex. i dee. 1640, hvilka annorstädes ej äro berörda.
Med hänsyn så väl härtill som ock till den stora rikedom pa
upplysningar rörande vår inre historia, som äfven eljest kammar-
protokollen innehålla, skulle det vara mycket önskligt, om från ett
eller annat häll. offentligt eller enskildt, åtgärder kunde vidtagas
för att göra äfven dem i tryck tillgängliga. Historien om våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
