Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 ÖFVERSIKTER OCH GRANSKNINGAR
trots föreställningar begaf si sig till ill Göteborg och på återvägen i Norr-
köping lät hemta den danske gesanten upp i sin vagn till en privat
konferens, allt under det ryktet visste förmäla om ett planeradt möte
mellan henne och den danske konungen. För regeringen framstodo
dessa företag såsom så mycket vådligare, som den ständigt ansåg sig
ha skäl att klaga öfver drottningens bitterhet mot Sverige och allt
svenskt; och den sparade icke heller på mycket skarpa föreställningar.
Saken upptogs t. o. m. till behandling på Vesteråsmötet. Rådets
handlingssätt i hela frågan blir förklarligt nog, då man finner. att
det ansåg sig redan af konungen hafva fått drottningens värd sig
speciellt ålagd — konungen skulle hafva gjort det, »läggandes denne
orsak därtill, att Hennes M:t var den eländeste människa» —, och
att det t. o. m. fruktade för hennes förstånd (se prot. d. 12
aug. 1639).
På den inre förvaltningen ådagalades stor ifver. Bergsamtet
trädde som bekant i verksamhet 1637, och bergshandteringen främjas
genom flere förordningar och andra åtgärder, ej minst 1639, då
regeringen större delen af året uppehöll sig i bergslagsorterna
Vesterås, Örebro och Köping. Samma år inkallas en saltsjudare,
som efter att hafva >proberat det vattnet uti Östersjön och funnit
däruti mera salt än uti saltbrunnerne uti lHessem(!) fick upprätta
ett saltsjuderi. hvilket emellertid sedermera tog en ynklig ände.
För att landtregeringen skulle blifva mera effektiv delar man lands-
höfdingedömen och sänder Per Brahe såsom generalguvernör till
Finland, där han 1637 begynte sin välsignelsebringande verksamhet.
På hans förslag börjar man rådslå om utskrifningens utbytande mot
ständigt knekthåll, ehuru det ännu är långt till beslutet därom. Det
uppblomstrande indelningsverket befordrades däremot och togs sär-
skildt i skydd mot den änyo begynnande godsförsäljningen. För krono-
parkernas förvaltning, för skjuts- och postväsendet, för myntväsendet
0. 8. v. vidtagas viktiga åtgärder, och med representanter för olika
städer hållas flera gånger öfverläggningar, under hvilka deras för-
hållanden och missförhållanden äro föremål för en nitisk och in-
gående behandling. — Af stort intresse äro äfven de protokoll. som
behandla ecklesiastika spörsmål. Man spårar i dem efterdyningar
af 1636 års strid mellan regeringen och biskop Rudbeck och öfver-
hufvud af föregående slitningar mellan verldslig och kyrklig myndighet.
Elie acter», sade kanslern, då Rudbeck erinrade om denne, »och
Episcopi Arosiensis äre fast andre och åtskillige; Elias hafver mast hörat
för religionen skuld, men FEpiscopus vill stabilicra sin förimente juris-
diktion och hafver foten på rådstugan med.» Äfven på detta om-
råde lägger regeringen i dagen ett erkännansvärdt nit; den inkallar
som bekant ett särskildt prästmöte 1637, den ifrar för församlin-
garnas delning — »>kunde icke obilligt göras en multiplikation af
prästegällen i riket, på det att Guds välsignelse måtte blifva dess
större och folket med större flit informerade i Guds ords —, den
lade särskildt i dagen mycken omsorg för de provinser, där man
befarade den största bristen på andlig vård, såsom Lappmarken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
