Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtföljer Hist. Tidskr. 1895.
Genmäle.!
I det senast utkomna häftet af Hist. Tidskr. (h. 4 för 1894)
förekommer en anmälan af min uppsats »Kielerfreden och Unionen>,
undertecknad C. G. H. Som denna anmälan gestaltat sig till en
tämligen utförlig och genomgående kritik af flera bland bufvudpunk-
terna i det nämnda arbetet, har jag ansett mig böra i största kort-
bet söka bemöta densamma. Jag tar mig därvid friheten att upptaga
anmälarens anmärkningar till besvarande i en ordning, som något
afviker från hans egen framställning, men som synes mig för samman-
hangets och öfverskådlighetens skull vara att föredraga.
Gent emot min tolkning af Kielertraktatens art. IV erinrar anm.
helt kort, att han i en föregående uppsats? uttalat en annan upp-
fattning i denna fråga, nämligen »att Kieltraktatens ordalag, så obe-
stämda de än äro, icke synas peka åt det håll, att Norge skulle
blifva en del af Sverige, utan snarare antyda ett motsatt förhållande».
(Observera försiktigheten i detta uttalande!) Med anledning häraf
bör måhända nämnas, att denna uppsats ingalunda varit mig obe-
kant. Den utkom innan min ännu hunnit lämna trycket. Men då
jag ej kunde finna, att herr C. G. H:s framställning i minsta mån
lyckades rubba beviskraften i den af Alin och andra författare verk-
stälda utredning, hvarpå min åsikt var grundad, så hade jag ingen
anledning att ägna någon särskild uppmärksamhet däråt.
Med större utförlighet dröjer anm. vid den frågan, huruvida
fredsfördragets bestämmelser folkrättsligen ägde för norrmännen för-
bindande kraft. Hans ståndpunkt är äfven därvidlag, så vidt jag
kan förstå, rakt motsatt min, i det ban anser, att Karl XIII icke på
grund af traktaten allena rättsligen kan anses hafva blifvit Norges
suverän eller norrmännen hans undersåtar, utan att dessa själfva
hade folkrättslig befogenhet att afgöra, om de ville foga sig efter
Kielerfredens stadgande eller icke, äfvensom att i senare fallet kon-
stituera en suverän norsk stat (sid. 105—107. Jfr anm:s föreg.
uppsats sid. 37).
De skäl, med hvilka denna uppfattning motiveras, förefalla
emellertid något egendomliga. De bestå egentligen i ett antal pa-
! Med detta meningsutbyte måste diskussionen i Hist. Tidskr. anses
vara afslutad.
3 Hist. Tidskr. för 1894. h. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
