Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERINRINGAR MOT HR N. EDÉNS GENMÄLE 3
Parallelen med Preussen och Pommern var uttryckligen anförd
blott för den händelse, att hr E. skulle söka förklara sin motsägelse
på ett visst angifvet sätt, och hade betydelse blott för denna hän-
delse.
4. I afseende å sättet och formerna för unionsaftalets till-
komst samt senare yttranden därom kan anm. hänvisa till sin förra
uppsats. Af hvad hr E. sagt å de af honom åberopade sidor af
hans bok framgår, att Norge måste gå in på att en förening bilda-
des och hvad som därför var nödvändigt, hvilket anm. också uttalat
i sin uppsats, — men intet af betydelse därutöfver.
5. Hr E. har sökt bevis i några Carl Johans yttranden, icke
samtidiga med 1814 års tilldragelser, anm. i Carl Johans hand-
lingssätt dagarne omkring den 4 nov. och därefter. Hvar den största
bevisningskraften ligger, må läsarne döma. — Att Carl Johan ville
gifva nya fullmakter åt de af norska statsrådet efter Mosskonven-
tionen utnämnde ämbetsmän berodde antagligen därpå att det stötte
hans monarkiska känsla, att ämbetsmännen icke skulle hafva kung-
liga fullmakter. — I afseende å Essens riksföreståndareutnämning
finnas två uttalanden af Carl Johan, båda af samma dag, den 11
nov. 1814. Det ena, det af hr E. åberopade, gifver icke klart be-
sked, om det än, därest det vore det enda, kunde synas gifva något
stöd åt hr E:s uppfattning. Det andra är fullt klart, att utnäm-
ningen skedde den dagen, den 11 nov. TI dylika fall brukar man
tolka det oklara uttrycket efter det klara. Hr E. tyckes anse den
motsatta tolkningsmetoden vara den rätta, eftersom han följer den.
Med det klara uttalandet stod i full harmoni Carl Johans begäran
om ny fullmakt för sig själf såsom norsk generalissimus, något som
Alin (Den svensk-norska unionen I sid. 114) mycket riktigt påpekat.
6. Det är angenämt att finna, att hr E. icke hyser den åsikt
att unionsfördraget förlorat sin giltighet därigenom att endera parten
rättsstridigt bryter däremot, angenämt ock att hr E. synes modifi-
erat sin uppfattning om sin teoris värde i praktiken. Talet om
den garanti, den skulle gifva emot unionens brytande, är tystnadt.
Hvad hr E. nu håller fast vid, därom behöfver ej mycket sägas.
Blir det så olyckligt, att det kommer till våld, så beror det på
hvem som segrar och i hvad mån segraren finner de politiska för-
hållandena och klokhetens bud göra det möjligt och rådligt att
begagna segern. Ilvad betydelse Kieltraktaten darvid kan hafva i
diplomatiska förhandlingar, därom har anm. sagt sin mening. Pa-
rallelen med Preussen år 1866 torde för flertalet läsare kunna
belysa, att den segrande kan genomföra en ny organisation ntan att
behöfva eller ens kunna åberopa någonting anologt med hr E:s
teori om Kieltraktaten. Och däraf följer, att teorien icke har den
af hr E. påstådda praktiska betydelse för händelsen af ett unionens
brytande af endera parten.
7. Hr E. har utan tvifvel omnämnt noten af 1 juni 1821,
sedan han citerat stycken ur instruktionen af 10 maj s. år. Anm.,
som ej förstod eller förstår, att ett påstående får större bevisnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
