Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
S. CLASON
ligen åt de hemliga utskotten alla ständernas
rättigheter.
Regeringspartiet kunde därjämte hafva stödt sig pä
prejudikat från 1778, då riddarhusmajoriteten måste
erkänna, att äfven i bankfrågor Kungl. Maj:t kunde hafva
hemliga meddelanden att göra. och att, i ty fall § 47 borde
tillämpas.1 Att på 1789 ocli 1792 års riksdagar
riksgälds-kontorsfrågorna behandlats i hemliga utskott, ocli att på
den förstnämnda kontorets instruktion där blifvit antagen,
talade gifvetvis ock till förmån för sekretessens bevarande,
ehuru naturligtvis ur konstitutionell synpunkt Hjerta hade
rätt, då han härom anmärkte, att »prejudikat icke kunna
anses för grundlagar».
Man anmärkte redan samtidigt såsom ett fel af
landtmarskalken, att ban »tillåtit frågans ventilation, hvilket
aldrig bort ske, om den varit inkonstitiitionell .-
Anmärkningen är näppeligen befogad: förslagen rörde lika
mycket banken, som riksgäldskontoret, och då för
behandling af den förras förvaltning Kungl. Maj:t aldrig äskat
något hemligt utskott, kunde diskussion därom ej
undertryckas, likasom ej heller rörande bankens pnblicitet någon
propositionsvägran framställdes. För öfrigt torde väl
ifrågasättas, om då, mer än senare, debatten om en fråga
borde afklippas därför, att yrkanden i samband därmed
framställdes af sådan innebörd, att å dem måste vägras
proposition.
Det har talats om, att «det är eget att se, huru ytterst
undergifvet jakobinerna fogade sig efter den kungliga
uka-sen».3 Man synes då ha förbisett, att, såsom ofvan nämnts
äfven »jakobiner» förordat frågans hänskjutande till
konungen. Detta var väl ock den enda möjliga utvägen:
man hade på den tiden vid propositionsvägran icke någon
af lagen utpekad skiljedomare mellan talman och stånd, ej
heller kände det gustavianska statsskicket den skarpa gräns
mellan konungamakt och ständer, som i våra dagar är
uppdragen, utan stod vida närmare den ständiga samverkan
1 Se E. V. Montan, De äldsta statsutskotten och beskattnings■
rätten på deras tid, i denna Tidskrift 1881. sid. 96 ff.
2 Adlerbeth, a. a., III, sid. 7U.
3 Forssell, a. a., sid. XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
