Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN I NORRKÖPING ÅR 1800
9
dem emellan, som var ett utmärkande drag för
vasa-konunga-dömets riksdagar.
Med hänsyn till publicitetsstriden har därjämte med
skärpa framhållits, att dess utgång skulle på det viset
högst väsentligt inverkat på hela realisationsfrägan, att
plena därigenom betagits »möjlighet att finna utvägar mot
oredan i penningväsendet» och nödgats att vid slutet af
riksdagen liksom slumpvis antaga det förslag utskottet
framlagt.1 Det vill dock synas, som om häri låge en viss
öfverdrift. Realisationsfrågor voro för ständerna ingen
»terra incognita», det var icke längesedan sådana sist varit
å bane, och under de sista åren hade en rik litteratur i
ämnet uppvuxit, ilen det förefaller dock föga sannolikt,
att då - mer än hvad som plägat ske i viktigare
riks-dagsfrågor långt senare — i en så delikat och
svårhand-terlig fråga de 4 stånden öfverhufvud skulle kunnat enas
oxn ett resultat, som väsentligen varit något annat än
hvad ett förberedande utskott föreslagit. Redan om det
hemliga utskottets finansafdelning anmärker grefve A. L.
Hamilton i sina memoirer spetsigt: «Trettio (Tjugusju)
finanshufvuden! Hela Europa framter knappt så många.
Men också ha de fem världsdelarne ej uppdagat en sämre
finansplan!»2 Men det torde nog kunna betviflas, om de cirka
900, hvilka plena kunnat uppställa, skulle med något sitt
dryftande kunnat föra frågan väsentligen längre än
utskottet. Rifva sönder dess förslag hade de kanske mäktat;
men enas om ett nytt? Debatterna gifva åtminstone ej
det intryck, att sådant varit sannolikt.
Från samma håll har ock ifrågasatts, om icke det från
början »måhända just var konungens eller rättare hans
rådgifvare.? afsikt att sätta ständerna i detta trångmål»,
d. v. s. framkalla en sådan behandling af realisationsfrågan,
att till sist ingen möjlighet skulle finnas för något annat
förslag än utskottets, »bland hvars jämförelsevis fåtaliga
ledamöter den kungliga viljan lättare borde göra sig
gällande». Äfven häremot talar dock, åtminstone enligt min
tanke, bestämdt det sätt, på hvilket enligt detta utskotts
protokoll saken där fördes framåt.
’ llainnstriim, a. a., sid. 28.
3 Svensk Månadsskrift 1864, sid 480.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
