Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN I NORRKÖPING ÅR 1800
15
nämligen konungen att till riksgäldsverket från och med
nästa år afstå den andel af bevillningen, som dittills gått till
statsverket — inemot 200,000 rdr årligen — en lindring,
som i synnerhet vore afsedd att »komma de fattigare arbetande
klasserna till godo»; och därjämte förnyade ban — detta,
efter hvad det vill synas, oberoende af realisationsfrågans
utgång — det löfte hans fader gifvit om en sådan
statsreglering, att den kunde bära sig själf, samt lofvade att
mellan riksdagarne hvarje år låta uppvisa föx-egående års
riksstat för banko- och riksgäldsfullmäktige, som dä, hvad
en eventuell gäld anginge, ägde att uppgöra en berättelse
att förseglad förvaras till nästa riksdag för att uppvisas
för dess »stats»-utskott.1 Förklaringen mottogs, särskildt
hvad bevillningsefterskänkandet angick, med stort bifall hos
samtliga stånd. Regeringens intresse för förslagets
framgång förefaller ock naturligt; om ej denna plan antogs,
huru åvägabringa enighet för någon annan?
Mest beryktad af allt, som passerade på Norrköpings
riksdag, är kanske den bekanta protokollsjustcringsstriä, som
d. 29 maj uppstod på riddarhuset mellan landtmarskalken
och en del af ståndets medlemmar rörande innebörden af
ståndets beslut om realisationsplanen. Den dom. som med
anledning däraf fällts öfver Brahes beteende, har ofta varit
mycket skarp och synes icke heller nu synnerligen förmildrad
i ofvan berörda, sist utkomna skildring af frågan, om än
dess förf. icke är blind för att oppositionen begick fel.
Såsom ban påpekar, har emellertid redan Louis De Geer i
sin Minnesteckning öfver lians Järta,- där saken i korthet
beröres, fällt det uttalandet, att landtmarskalkens förfarande
ej syntes honom »hafva varit så klandervärdt, som det af
många uppfattades», och granskar man närmare handlingarna
synes mig åtskilligt med fog kunna anföras till Brahes
1 Protocoller hos Jiidd. o. Adeln, I, sid. 529 ff. — Att konuugen
tänkt gä ännn längre i eftergift rörande statsverket, framgår, såsom Hain
n-ström erinrat, af de utdrag ur S. af Cgglas’ papper, som E. V. Montan
meddelat i denna Tidskrift 1881. sid. 287.
2 Stockholm 1874.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
