Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
S. CLASON
försvar. Det intresse, saken alltid väckt, torde motivera
ett försök till utredning häraf.
Stridens anledning var frågan, om och i hvad mån ett
beslut om bevillningen var förknippadt med det beslut ridd.
och adeln fattat öfver realisationsplanen. Bevillningsfrågor
hade vid två föregående tillfällen varit å bane inom ståndet.
Dels hade detta d. 23 april godkänt en proposition, mot
hvars slutliga betydelse landtmarskalken icke haft något
att erinra, om att bevillningsutskottet icke borde få
företaga någon fördelning af bevillningen, förrän »hemliga
utskottet uppgifvit och riksens ständers plena fastställt en
bestämd bevillning ssumma», dels hade d. 23 maj af A. fc\
Sköldebrand väckts, men af ståndet bordlagts ett förslag
att bestämma fyra års berillningstid såsom grundval för
öfverläggningen om finansernas upphjälpande.1 Hemliga utskottets
betänkande i finansfrågan innehöll åter tre yrkanden : l:o
att banken borde, för att på en gäng kunna med l(52/a %
rabatt inlösa s/a af kreditsedelstocken, som i sin helhet
beräknades till 15 mill. rdr, erhålla en realisationsfond af
47* mill. rdr, hvilken skulle bildas genom en tvåårig
förmögenhetsskatt att utgå i silfver eller vissa varor med viss
procent af hvars och ens förmögenhet2; 2:o att återstående
1/a af kreditsedlarne, likaledes af banken och efter samma
rabatt, skulle utbytas mot s. k. kurantsedlar att af banken
inom 15 år inlösas, och borde denna därtill erhålla en årlig
amortissementsfond af 300,000 rdr, »hvilka af riksens ständers
bevillning skulle komma att anslås och utgå»; samt 3:o att
för sistnämnda ändamål bevillningsutskottet finge i uppdrag
att vid bevillningsförordningens öfverseende »tillöka hvad
behofvet fordrar», och angafs i motiveringen under denna
punkt, att, då riksgäldskontoret för betalning af in- och
utrikes gäld kräfde 1,100,000 rdr samt alltså med de
300,000 sammanlagdt 1,400,000, men dess nuvarande säkra
inkomster endast uppgingo till 1,150,000 rdr, (däribland
största delen bevillning från föregående riksdag), sålunda
250,000 rdr Ȋr den summa, som genom bevillningen
tillökande borde anskaffas». Därjämte skulle, banken för att
1 Protocolley hos Ridd. o. Adeln, I, sid. 165, 510.
s Det var alltså ej inkomsten, som skulle taxeras, utan själfva
förmögenheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
