Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
S. CLASON
lydde på »bifall till hemliga utskottets betänkande rörande
realisationsplanen, i hela dess vidd», samt blef med ja och
nej besvarad. Den äldre Schulzenheim yrkade
granskning af betänkandet punkt för punkt; och Sköldebrand
anhöll om upplysning, huruvida »frågan om bestämd
bexill-ningstid anses såsom inbegripen i voteringen , hvilket han pa
det bestämdaste bestrede, enär den frågan hvilade på bordet
och ej vore upptagen till öfverläggning, samt vann häri
flere instämmanden. Hans Hjerta framhöll, hurusom
landtmarskalken »förut declarerat, att den frågan är särskild ,
samt förmenade, att propositionen var ställd på betänkandet
blott rörande reulisationsplanem, under det däremot friherre
Fredric Hjerta ville ha frågan om bevillning^tiden först
afgjord, innan betänkandet »i hela sin vidd» toges under
votering, enär detta innehölle ej blott bevillning till
realisationen, utan ock till den utländska skulden. Friherre
Carl De Geer, af centern, yrkade, instämmande med
Sköldebrand, att
»om ock ja vunne, ej däraf följde, att något sådant i hemliga
utskottets extraetum protocolli, som hörer till bevillningen, blefve
tillika bifallet. Genom ja kan endast bifallas planen och de summor,
som fordras till själfva realisationens utförande: all annan summa,
som däri är föreslagen, tillhörde det riksens ständer att särskildt
besluta om, och däraf följer, att om realisationsprojektet antages,
måste ridd. o. adeln likafullt äga sin rätt öppen att öfverlägga och
afgöra om allt hvad däri angår bevillningen och tiden Jör
densamma»,
hvaremot grefve Claes Lewenhaupt framhöll, att
(bevill-nings-)summan vore gifven i hemliga utskottets betänkande,
tillhörde själfva planen och ej kunde anses »såsom hörande
till den egentliga bevillningen■», under det däremot Fredric
Hjerta, nu under anslutning till De Geer, ville hafva
förbehållet, att under bifall till utskottets betänkande i hela
dess vidd ej skulle inbegripas mer än förmögenhetsskatten
på 41/s mill. och de till kurantsedlarnes amortering
påräknade 300,000 rdr. På detta sätt samt om kontrapropositionens
innehåll tvistades nu en god stund. Omsider ställde Georg
Adlersparre till landtmarskalken en direkt förfrågan .hvad
och dessutom »taltes åtskilligt uf flere Ridd. o. Adelns ledamöter p;t en
gång, hvilket därför ej kunde till protokollet lattas» I följande referat
beröres endast det viktigaste. Kursiveringarna äro af mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
