Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN I NORRKÖPING ÅR 1800
25
oppositionen till dess förbehåll, och hvarom sedan
beskyllningarna mot Brahe rört sig — låg på annat håll och
gällde naturligtvis rätten till särskildt beslut om
bevill-ningsfide». Och där finns intet missförstånd: den rätten
förbehöll sig oppositionen otvetydigt d. 26 maj, och det
synes mig lika obestridligt, att Brahe då lät det förbehållet
gälla. Men däraf följer ej, att de beskyllningar äro sanna,
som man med afseende härå gjort mot honom och
regeringspartiet med anledning af protokollsjusteringsgrälet d. 29 maj.
De falla tvärtom, för så vidt sådana beskyllningar böra
falla, för hvilka det ej finnes ett spår till bevis; ty så
förhåller det sig, åtminstone så vidt jag kan se, med
påståendet, att man vid justeringen ville bortfnska det
nämnda förbehållet. Det finnes snarare mötbevis. Redan
dagen efter ■— d. 30 maj — har konungen i hemliga utskottet
framhållit, hurusom i finansbetänkandet väl förekomme
beloppet af de summor, som kräfdes till riksgälden och till
amorteringsfonden, men huru »hemliga utskottet icke utlåtit
sig om sättet till dessa utgifters utgörande, utan är sådant
lämnadt till bevillningsutskottet att föreslå ocli till riksens
ständers plena att, da bevillningsutskottets utlåtande
inkommer, nyttja deras rätt och uppå ett med grundlagarne
instämmande sätt detsamma granska.»1 Detta uttalande ställde
ock till freds flere af oppositionen, som eljes just på grund
af justeringsuppträdet velat nedlägga sina platser inom
utskottet.2 Och när bevillningsutskottets utlåtande d. 11
—13 juni föredrogs till behandling, togs äfven frågan om
bevill ni ngstiden upp samt blef föremål för både proposition
ocli beslut inom samtliga stånd.3 Då saken bragtes å bane
på riddarhuset, förklarade ock landtmarskalken, att det
’ Prokollsutdrag frän utskottet, tryckt i Tidningar för Riksdagen i
Norrköping, sid. 160. — Man märke det diplomatiska uttryckssättet
rörande ständernas rätt, om hvars grundlagsenliga utsträckning till
bestämmande af bevillniugstidens längd konungamakten ej ville yttra sig.
2 Nyssnämnda protokollsutdrng. — Med anledning af detta konungens
uttalande fäller ock Adlerbeth (a. a. III, sid. 80) följande slutomdöme om
jnsteringsuppträdet: »Så slöts detta quid pro quo, som egentligen syntes
tillkommit genom landtmarskalkens oskicklighet, som icke på riddarhuset
förstått att skilja frågorna på sätt konungen gjort i sitt yttrande».
3 Att detta talar till Brahes förmän, framhåller ock Louis De Geer
i sin ofvan berörda Minnesteckning öfver Järta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
