Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
S. CLASON
just varit hans afsikt att, erinra oin det Sköldebrandska
memorialet.1
Brahes hållning den 20 maj är enligt min tanke också
fullt förklarlig af helt andra skäl. Protokollet af d. 26 var
nyss justeradt, och han hade att till medstånden a t] ata en
expedition om det beslut, som då fattats. Det var då helt
naturligt — säkerligen i enlighet med ganirual praxis -—
att han såsom norm för expeditionen tog själfva beslutet
af d. 26, sådan som den då bifallna voteringspropositionen
lydde; och det skulle varit egendomligt, om han tagit något
annat och mera. Den strid, som uppstod, hade för honom
intet med bevillningst.iden att göra: den gällde det rent
formella spörsmålet, hvad efter och om ett visst beslut
borde införas i expeditionen därom, och oppositionens
anspråk, att i detta fall skulle såsom »tillägg» medfölja vissa
förbehåll, om hvilka ej ett ord stod i själfva beslutet, måste
förefalla honom högst oformliga, Ett meddelande till de
öfriga stånden, att ridd. och adeln antagit hemliga utskottets
betänkande med reservationer rörande bevillningen, skulle,
formellt taget, knappast varit berättigadt, ty till att dessa
förbehåll omfattats af majoriteten fanns intet spår i
protokollet. Och Brahes så mycket omtalade förklaring rörande
sin »enskilda öfvertygelse» innebär under denna
förutsättning icke ett ryggande af den ståndpunkt, han d. 26 maj
intagit, icke, att hvad han då yttrat blott vore ett privat
omdöme, hvari han kanske kunnat taga miste, och
hvarigenom framtida fri öfverläggning visst ej vore adeln
förbehållen, utan blott, att hans uttalande icke ingått i
voteringspropositionen och därför lika litet som andra
uttalanden under debatten borde medfölja expeditionen.
Mer tvifvelaktig kan man däremot finna hans rätt att,
såsom skedde, affärda expeditionen, utan att den, efter hvad
af protokollet synes, blifvit formligen justerad. Men i
föreliggande situation, då riddarhuset var upplöst i ett allmänt
tumult, som blott förvärrades, är det svårt att förstå, huru
han på annat sätt skulle ha fullgjort stadgandet i § 18
1 Prot. hon Bidd. o. Adeln, II, siil. 126!) il’. — Ståndet beslöt, att
bevillningen skulle utgå till nästa riksdag »till sina bestämda ändamål>,
ined hvilket tillägg man afsåg en erinran, att, därest riksskulden blefve
betald före ny riksdag, bevillningen af sig själf borde upphöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
