Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN I NORRKÖPING ÅR 1800
27
riddarhusordningen om att »hvad som.....slutet varder
af ridderskapet, det skall landtmarskalken exequera, och
ingen fördriste sig att sätta sig där opp emot, vid det straff
tillgörandes som belefvadt varder». Ty att, sedan protokollet
justerats, protokollsutdragets innehåll var gifvet, torde
knappt kunna bestridas.1
Man kanske frågar: Men om saken så förhöll sig, hvadan
då allt detta oväsen? Därpå kan svaras dels med en erinran,
att voteringsformerna under denna riksdag synas varit sa
oklara både i utskott och stånd, att de mest besynnerliga
anspråk kunde framställas, dels vidare att Brahes ord
mycket väl kunnat vara så otydliga, att den misstrogna
oppositionen trodde sig på väg att bedragas, dels slutligen
ock, att, åtminstone enligt ett par memoarframställningar,
oppositionens afsikt just skulle varit att genom förbehållet
i expeditionen <j’éra de ofrälse stånden uppmärksamma på
att de i frågan om bevillningstiden hade sig öppet att söka
häfda den gamla ständer-uppfattningen.2 Om denna plan
misslyckades, var det dock naturligtvis oppositionens eget
fel, då den ej d. 26 sörjt för, att i själfva
voteringspropositionen förbehållet i fråga uttryckligen insköts — om det
nu öfverhufvud stått i dess makt att genomdrifva ett dylikt
beslut, hvilket nog icke är sä gifvet.
Däraf att oppositionen ansåg sig bedragen, följer dock
ej, att den verkligen var det — af någon annan än sig
1 Med oppositionens uppfattning af saken kan jämföras regeringspartiets,
hvilken lättast finnes tillgänglig i den kungl, skrifvelsen af d. 5 juni till
landtmarskalken (tryckt i Tidningar för riksdagen etc., sid. loi tf). Där
heter det bl. a.: »Sedan ridd. och adelns pluralitet fastställt ett orvggeligt
beslut, grundadt pä all den ordning, som efter lagarne vid ridd. oeli
adelns sammankomster bör iakttagas, hade vi icke föreställt oss möjligheten
att på svenska riddarhuset finna dem, som kunde våga antingen yrka, att
den afgående expeditionen skulle blifva af annat innehåll, än som med det
efter propositionen vidtagne beslut fullkomligen instämde, eller vilja hindra
eder att detta beslut till behörig verkställighet befordra.» o. s. v.
4 Ox h o lm skrifver t. ex. (a. a. sid. 287): »Hensigten dermed var
den at giore de andre Stændcr, som allerede havde givet deres Samtykke,
uden at tænke paa Følgerne, opuuerksomme i Fremtiden, naar
Bevilgnings-tiden kom under Betragtning» ; och hos Kerner (a. a. sid. 313) beter det
om bevillningsförbehållets inryckande i expeditionen: »Es war nicht
gleich-gülüg, ob diess unterblieb oder nicht, denn schön hatten die andern Ständc
den Plan angenommen, ölme auf das wie lange wid wie besouderen Bedacht
geuouimen zu liaben. Es war daher uni so driiigender, sie dnrch den Inhalt
der Botschaft des Adels bey den komnienden Verhandlungen desto
aufmerk-samer auf diese Frage zu machen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
