- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1897 /
84

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

ERNST CARLSON.

Da Wratislaw i midten af juli 1707 ankom till Leipzig,
hade man redan fått bevittna ett förspel till det bebådade
infallet i kejsarens arfiänder. Fyra svenska regementen,
som förut stått i Polen och måst draga sig undan för de
där alltmer förstärkta ryska trupperna, hade öfverskridit
gränsen till Schlesien och på konungens befallning tills
vidare lägrat sig i detta land. Vid underrättelsen härom
blef Ziuzendorff naturligen bestört och inlade genast sin
gensaga mot en så oerhörd, mot all folkrätt stridande
åtgärd.1 Men Piper svarade kallt, att konung Ivarl endast
gjort, hvad han ofta förklarat sig skola göra, därest ban
längre fick vänta pa den begärda upprättelsen, nämligen
att gå in i kejsarens arfländer och dröja där, tills man
efterkom hans begäran. Händelsen väckte stor uppståndelse
bland de allierade. Man fruktade ett fredsbrott mellan
Sverige och kejsaren, hvilket skulle vållat en rubbning i
alla uppgjorda planer.2

Sedan tvistefrågorna rörande Czobors sak och
uppträdet i Breslau kort före Wratislaws ankomst blifvit på
ett tillfredställande sätt ordnade — detta uppställdes
såsom ett oeftergifligt villkor för att en kejserlig minister
skulle fa infinna sig i svenska lägret — omfattade dennes
uppdrag egentligen endast att urskulda händelsen med de
undan vikna ryssarne och erbjuda godtgörelse därför från
kejsarens sida. Likväl kunde icke heller Wratislaw, trots
sin höga värdighet af kejsarens utomordentliga sändebud,
till en början vinna företräde hos konung Karl. Denne
var nämligen i hög grad uppretad öfver den senfärdighet
hofvet i Wien visat att uppfylla hans, såsom honom själf
syntes, mycket billiga och lätt verkställbara fordringar i
detta afseende.

För att förhandlingarna med kejsaren skulle komma i
gång erbjödo sjömakternas sändebud, Robinson och Cranen-

1 »Gref Zinzendorff kom nu kloekan 11 om natten till mig, blek oeh
allarmerad öfver dessa regementens försporde marsch.» Cederhjelm till
Palmqvist, Alt-Ranstadt. 18 juli 1707 p. s.

-’ »De främmande ministrar hafva svärmat om oss i dag som getingar
utaf ett nyss uppstucket bo. — Det. kan ej annat vara, säga de, iin att
H. M:t nu hafver ondt i sinnet, och de allierade nödgas taga andra mätt
till att befästa sitt verk. hvilket af detta inbrottet skulle kastas öfver
ända. där kejsaren hemkallar sitt folk och gifver fransosen luft att repa
sig.» Hermelin till Bark, Alt-Ranstadt 16 juli 1707.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1897/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free