Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 STRÖDDA MEDDELANDEN OCII AKTSTYCKEN
antagandet, att det exemplar, som Sigismund fatt i sina händer,
varit ett annat än det. hittills vanligen som original betraktade.
Det senare äter med sina autografer har i sa fall antagligen
behållits för säkerhets skull, för att vid behof kunna lämna bevis pä,
hvilka som verkligen tecknat under.1 Om nu sä förhåller sig,
föreligger naturligtvis i och för sig intet binder för, att i det
framlämnade exemplaret ändringarna varit iakttagna.
Finns det nu någon anledning att antaga, att sådana ändringar
verkligen blifvit gjorda i Reval före framlämnandet? I sina
anteckningar om mötet i Reval berättar Erik Sparre bland annat, att
några ombud skickades till Claes Fleming för att tä dennes
underskrift. Han hade därvid gjort åtskilliga invändningar, men till sist
lofvat att skrifva under, — hvilket dock aldrig skedde — särskildt
om några otjänliga uttryck ändrades. Det säges ej uttryckligen
att uttrycken blifvit ändrade, men då vederbörande måste varit
angelägna om att äfven få Claes Flemings namn, ligger häri
uppenbarligen ett skäl för antagandet, att så skett.
Huru har i sådant fall den ursprungliga redaktionen kommit i
konung Johans händer, då riksråden visserligen borde låtit sig
angeläget vara att ej släppa ut densamma, da de måste antagas ha
behållit det första utkastet för sig själfva? Under förhandlingarna
med Erik Sparre 1590 just angående det Revalska rådslaget och
stängandet af riket kröp det en gång fram ur konungens utskickade,
att de hade bekommit sin afskrift ur hertigens kansli. Huru hade
han kunnat komma öfver ett sådant aktstycke? Äfven därom finns
en upplysning. Under rättegången med rådsherrarne beskylldes de
äfven för att, Ini tillsändt hertig Karl en afskrift af rådslaget. De
svarade därpå mer än en gång och utan att vederläggas, att ingen
af dem (de anklagade) hade gjort det, utan Kristiern Gabrielsson
Oxenstierna, en af de i Reval närvarande, hade på egen hand skickat
detsamma till sin broder, Benkt, hvilken senare hade delgifvit det
at hertigen. I sina almanacksanteckningar för 1589 berättar ock
hertig Karl för den 2 nov.: »Kärn Bengkt Gabrielsän till migh och
berättede migh hvad såm rådet hade i Reffle fört til sinne kungen
i Pålen och min lier bror.» En afskrift, uppenbarligen i hast gjord,
af det oförändrade rådslaget bland Handl. ang. mötet i Reval har
också en anteckning om, att det d. 3 nov. af Benkt Gabrielsson
lämnats för att ytterligare kopieras.
Förloppet kan sålunda tänkas lia varit följande. Böneskriften
uppsattes utaf en bland riksråden och försågs ined talrika
underskrifter — krigsbefälet befann sig, som bekant, i ett tillstånd af
liflig jäsning och oro. Man skickade — förut eller efteråt — till
Claes Fleming för att äfven få hans underskrift, men han gjorde
1 Erik Sparre begagnade sig ock däraf vid ett tillfälle 1590. dä pâ en
af de i Reval närvarandes förklaring, att han -.föga visste af det Revalska
rådslag», han sade sig hafva alla (leras namn, som skrifvit nnder, då den
andre förstummades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
