- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Sjuttonde årgången. 1897 /
157

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SMÄRRE KRITISKA OCII HISTORISKA UTFLYKTER 157

invändningar och påpekade några olämpliga uttryck. De ändrades,
en utskrift. togs af det ändrade manuskriptet och undertecknades
måhända a nyo, da äfven de sju knektehöfvitsmännens namn ti II
-skrefvos af någon sekreterare och de själfve tillsatte bomärkena,
hvarpå exemplaret öfverlämnades till Sigismund. Dessförinnan hade
emellertid Kristiern Gabrielsson tagit en afskrift och tillsändt den
sin broder Benkt. Pä detta sätt kom den ursprungliga texten till
hertigens kännedom, genom honom till konungens; denne fann
hälen välkommen anklagelsepunkt mot rådsherrarne, och deras uttryck
blef af rikets ständer fördömdt. En sällsam kedja af tillfälligheter!

Om åter ändringen blifvit gjord sedermera, huru skall man då
tänka sig förloppet? Det var först pa våren 1590 —- antagligen
först efter riksdagen — som de i onåd fallne rådsherrarne fingo
veta, att till anklagelsepunkterna mot dem äfven hörde deras hot
om rikets stängande. De skulle då — d. v. s. förmodligen Erik
Sparre — tagit fram dokumentet och strukit ut det farliga
uttrycket samt därefter tagit afskrifter af det ändrade aktstycket.
Men hvarför då göra sig besvär att ändra äfven andra uttryck,
hvilka aldrig blifvit föremal för anmärkning, uttryck, som stundom
kunde förefalla något hårda1, men som stundom voro af den
oskyldigaste art? Det finnes ingen »diplomatisk» anledning att antaga,
att ändringarna gjorts på olika tider. Ett af de senare fallen, såsom
i någon mån upplysande, må anföras. Det hette pa ett ställe i den
ursprungliga texten, att ingen af de skrifvande varit underrättad om
konung Sigismunds första utresa (till Polen). Sä lia ock
afskrif-terna af densamma. Det är emellertid i originalkonceptet ändradt
till »e. k. M. förste val dersanunastedes», såsom afskrifterna med
den ändrade redaktionen också ha det. Ändringen är, såsom synes,
af rent formell art. Hade uttrycket jämte de andra stått i det till
Sigismund öfverlämnade exemplaret, får det väl anses mindre
sannolikt att Erik Sparre, när han i skräcken öfver anklagelsen ändrade
frasen om rikets stängande, äfven skulle gjort sig besvär att ändra
detta och andra uttryck af samma art.

Ett par spörsmål återstå dock. Huru kom sig, 0111 Kristiern
Gabrielssoii afsände sin olycksbringande afskrift till brodern innan
ändringen, att denne först den 2 nov. kunde gifva hertig Karl del
däraf? Huru kom det sig, om afsändandet dröjde i Reval, att cj
utbyte skedde med det rätta exemplaret? Huru kom det sig, när
tal vardt om saken, att ej någon förklaring af vederbörande gjordes?
Benkt Oxenstierna dog först d. 12 april 1591, Krister Oxenstierna
d. 20 febr. 1592. På dessa frågor ha vi för närvarande ej något
svar.

En åtminstone ex analogia besvärande omständighet för
riksraden bör till sist icke fördöljas. Den 27 aug. 1589 hade krigs-

1 Ett uf de ändrade uttrycken var, att k. Johan var »fast underlig
och sällsynt., ett annat, att inan borde »gjort sig vänner af den
orätt-färdige Mainmon) och låtit ärkehertig Maximilian blifva konung.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:04:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1897/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free