Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
KAHL HILDEBRAND
mellan olika tilldragelser ocli pä grund däraf gifva en
framställning af utvecklingens gång. Men hvarje viktigare
tilldragelse är i allmänhet beroende af flera personers tankar
och handlingar, och hvar och en af dessa betingas af
ned-ärfda föreställningar och förvärfvade betraktelsesätt, som
taga sig uttryck under påverkan af yttre omständigheter.
Hvarje uttalande om en persons karakter eller om
orsakerna till en tilldragelse kan därför blott göra anspråk
på relativ riktighet. Ingen historisk skola kan med fog
påstå, att dess betraktelsesätt är tillfyllestgörande; dess
högsta berömmelse är att upptaga verkligen viktiga
faktorer vid sina slutsatser med erkännande af deras
otillräcklighet. Vidare är det klart, att en historikers
individuella uppfattning är normerande för valet af
detaljuppgifter liksom för slutsatserna vid hvarje framställning, så
att materialisten förbiser de andliga krafternas betydelse
och idealisten missaktar värdet af rent ekonomiska
undersökningar i jämförelse med andra, mer ideella; men
fullkomligt obefogadt torde det vara att påstå, att alla, som
följa Lamprecht i spåren och upptaga mer eller mindre af
hans arbetsmetod, äro materialister i sin världsuppfattning,
eller att åter alla hans vedersakare, äro idealister. Med
fullt berättigande fordrar också Lamprecht, att spörsmålet
om metoder bör skiljas från det andra om den allmänna
uppfattningen och diskuteras för sig.
Hvad fordras emellertid för att en tilldragelse skall
anses förklarad eller till sina orsaker och sin innebörd
utredd? Pä denna fråga kan icke gifvas något svar, som
gäller för alla tider. En historiker behöfver till viss grad
hafva ögonen öppna för samtida händelser, emedan det
stundom låter sig göra att studera, hur en viss företeelse
framgår ur vissa gifna förutsättningar. Ett iakttagande
häraf skärper blicken för sambandet mellan orsak och
verkan, men ett betraktande af den lefvande utvecklingen
måste också skärpa känslan för mångfalden af samverkande
faktorer och sålunda för hvarje omdömes blott relativa
giltighet. Medvetet eller omedvetet vänjer sig emellertid
forskaren att på ett visst sätt ordna sina undersökningar
rörande en förgången tid och att ur vissa för honom
giltiga och ofta tillräckliga synpunkter spana efter de drif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>