Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N A TION A LE K O NOMISK HISTORIESKRIFNING
173
vande krafterna.1 Enligt min åsikt är en historikers sätt
att betrakta samtiden och det djup, hvarmed han kan
följa dess utveckling, i många fall bestämmande för lians
uppfattning af förflutna tidehvarf ocli framför allt för valet
af synpunkter. Utvecklingen går i stort sedt i en våglinie,
hvarvid i tiden skilda perioder likna hvarandra i fråga
om förhärskande åsikter och bestämmande tankeriktningar;
det uppstår så att säga parallella utvecklingsserier. En
historiker sysselsätter sig gärna med en tid, som liknar
hans egen, just för att lättare kunna använda de lärdomar
ban dragit ur de händelser, som ban själf åskådat. Hvad
som väl mest utmärker vår tid, är de sociala frågornas
framträngande i förgrunden med omhvälfning af äldre
stånds-förhållanden och ekonomiska lifsvillkor. Det är därför belt
naturligt att en riktning har uppstått inom
historieforskningen, som söker ägna sin uppmärksamhet åt sociala
företeelser af olika slag, till grundkarakter eller lifsyttringar
liknande vår tids. Den Lampreehtska skolan står därför
ej som en underlig utväxt på den tyska historieskrifningen,
utan har framgått, belt naturligt af lätt skönjbara orsaker,
liksom den äfven har motsvarigheter i England och
Frankrike, i Spanien och andra länder. Att denna nya historiska
riktning drager fram hittills obeaktade sidor af folkens
lif, synes mig fullt berättigadt, och förståendet af gångna
tider kan blott främjas däraf; men mycket beror på huru
det sker. Om någon i förtjusningen öfver det. nya, vill
betona detta ensamt med undanskjutande af alla andra
synpunkter, så måste detta anses felaktigt, enär den
politiska historien måste skapa den stomme, kring hvilkeu
allt annat får gruppera sig. Dessutom kräfves det både
historisk och nationalekonomisk skolning för att kunna
uträtta något af beståndande värde inom den nya riktningen
af historieskrifning, och strängt vetenskapliga metoder
måste tillämpas.
Det bästa sättet att klargöra innebörden af det nya,
som bjudes, torde vara att lämna referat af några utkomna
1 Detta kan naturligtvis äfven ske genom ilirekt studium af on
förgången tid, i det att forskaren arbetar sig in i densamma och liksom lefver
med. Det torde dock i detta fall vara svårt att, fä öppen blick för hvarje
företeelses framträdande genom en mångfald af samverkande faktorer, något
som den lefvande ntveeklingen rundt omkring oss måste bevisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
