Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
KARI, AHLENIUS
för alla och alla för en ansvara för clet fattade beslutet,
hvarefter alla satte sina sigill under dokumentet. Domen
var utan tvifvel ett ingrepp i kyrkans rätt, men hvilken
betydelse samma dom sedermera skulle få kunde de
församlade visserligen ej ana.
Ett par dagar därefter — den 25 nov. — utfärdade Sten
Sture till de olika landsorterna och städerna i riket
kungörelse om den dom ständerna fällt öfver ärkebiskopen.1
Denne återfördes till Stäket och belägringen fortsattes, men
Gustaf Trolle måste dock inom kort foga sig i
besättningens vilja och uppgifva slottet. Dagen då detta
öfverläm-nande af Stäket skett, torde icke med säkerhet kunna
bestämmas, men redan den 26 nov. ha de kvarvarande rådsherrarne
och ständerna på Stockholms rådstuga hållit rannsakning
med besättningen på Stäket rörande ärkebiskopens
stämplingar. Gustaf Trolle måste nedlägga sitt ämbete och
öfverlämnade stiftet i påfvens hand. Han vistades sedermera i
Västerås’ kloster och på sin gård Ekholmen under
bevakning och nästan som fånge. Först sedan tre år gått skulle
tidsomständigheterna åter föra honom fram på skådebanan;
ärkebiskopstvisten 1514—1517 lämnar den nödiga
bakgrunden till framträdandet af Gustaf Trolles mörka och
häind-giriga gestalt i det historiska drama inan kallat Stockholms
blodbad.
1 Hadorph, s. 436.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
