Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 OM DE FRÄMMANDE LÄRDE VID DROTTNING CHRISTINAS HOF
universitetslärare, att antaga svensk tjänst. Så må åter en gång
Johan Skytte framhållas: hans och lians söners förbindelser med
den ryktbara familjen Vossius är en bland vår lärdomshistorias
intressantaste episoder. Och slutligen kan nämnas Schering
Rosenhane, genom hvilken bröderna Ludolphus inkommo till Sverige.
Bland de oriktiga föreställningar man i allmänhet har om de
»berömde lärde», som inkallades till Sverige under Christinas tid.
må påpekas den vanliga förväxlingen af Nicolaus Heinsius,
drottningens sekreterare, sedan Nederlands sändebud i Stockholm, med
lians fader Daniel Heinsius, den berömde Leiden-professorn; likaså
förväxlingen af Isaac och J. G. Vossius.
För några af de främmande lärde saknas ännu rätt viktiga
uppgifter. När reste t. ex. Freinshemius -— som stundom, men
oriktigt framställts såsom professor i Strassburg ■—• från Sverige?
Och när Boeclerus?
Hvad utländska forskare funnit om dessa lärde och tid efter
annan ur arkiven meddelat, förtjänade nog mera beaktas hos oss än
som hittills varit fallet. Redan i de stora samlingsverken, såsom
Biographisch Woordeuboek, La France Protestante, Allgemeine
Deutsche Biographie, finner man åtskilliga sådana uppgifter, hvilka hos
oss föga uppmärksammats. Flera på senare tiden utgifna
brefsam-lingar innehålla också material för skildringen af 1600-talets
lärdomshistoria, hvari den svenska drottningen spelade en så stor roll:
påpekas må exempelvis Los Correspondants de Peiresc puhl. par Ph.
Tamizey de Larroque samt Lettres inédites de divers savants puhl.
par E. Gigas. Det kan äfven här nämnas, att man äger
förhoppning om en fullständig samling af Des Cartes’ arbeten och bref,
hvarmed professor Adam i Dijon länge sysslat; samt att
öfverbibliotekarien S. G. de Vries i Leiden likaledes länge gjort samlingar
för en utgifning af Isaac Vossii korrespondens (med material från
Amsterdam, Leiden, Paris etc.).
Hvad de holländske lärde beträffar, hvilka stodo i förbindelse
med drottning Christina samt blefvo af betydelse för vår
kulturutveckling, så har jag sökt. att gifva en skildring af dem i »Sveriges
litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet», hvilket
arbete nyligen tryckts i Lunds Universitets årsskrift. För detta
arbete hafva icke blott de svenska, utan också de holländska
handskriftsamlingarna blifvit begagnade, särdeles Universitetsbiblioteket
i Leiden, Universitets- och stadsbiblioteket i Amsterdam (hvarest
de Vossiska samlingarna, tillhöriga Remonstrantiska kyrkan, äro
deponerade) samt Kgl. biblioteket i Haag}
1 Under mina forskningar i Holland fann jag för öfrigt en miingd
handlingar af intresse för Sveriges politiska historia: detta framför allt i
Riksarkivet i Haag, men äfven i Utrecht och i Leenwarden (i
proviusbiblio-teket i Leenwarden bl. a. en journal hållen under W. van Harens
beskickning till Sverige 1671, hvilken journal förtjänade i sin helhet publiceras).
Öfver de holländska provinssamlingarua föreligga till stor del tryckta
kataloger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
