Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DER DREISZIGJAHRIGE KRIEU BIS ZTJM TODE GUSTAV ADOLFS 7
att de ej inbjudit Gustaf Adolf. Sid. 460 i Styffes samling af
konungens skrifter kunde emellertid förf. läst ett bref till hertig
Adolf Fredrik af den 8 okt. 1625, hvari Gustaf Adolf meddelar
sitt svar pä hertigens och hans broders begäran, att ban till deras
och nedersachsiska kretsens hjälp sin person in Deutschlarid
kommen iiiöchte». Klopp meddelar själf I: 581 f., hurusom hertig
Bernhard af Weimar och landgrefven Vilhelm af Hessen redan 1629
haft underhandlingar med den till Haag afskickade Didrik von
Falkenberg beträffande »die Bettung des bedrängten Vaterlandes», sid.
365 omtalar ban, huru administratör» Kristian Vilhelm begifvit sig
till f. Gustaf Adolf sund lag diesem mit Bitten an, ihm wi eder zum
Besitze des Erzstiftes zu verhelfen» o. s. v.
Liksom Gustaf Adolf ej varit inbjuden till Tyskland, har han
heller ingenstädes där varit välkommen. Ja, ej ens den protestantiska
befolkningen har någonsin annat än af nödtvång anslutit sig till
svenskarne (II: 526). Så meddelas (I: 573) ett svenskt upprop till
mecklenburgarne att ansluta sig till Gustaf Adolf. Men, säger Klopp
belåtet, »wie die Pommern dem frenulen Ivönige nicht entgegen
ge-kommen waren, so nicht die Mecklenburger. Sie thaten nichts
frei-willig. Kein Mecklenburger erschien ini schwedischen Lager.» — Nej,
så länge kejsarens trupper innehade landet, behärskade dess pass
och drogo landet rundt för indrifvandet af krigskontributioner, voro
de obeväpnade mecklenburgarne nog kloka att hålla sig stilla.
I G. Winters »Gescbichte des dreiszigjährigen Krieges», det
nyaste objektivt vetenskapligt, hållna arbetet om denna tid, heter det,
om föreliggande fråga: »In wirklich ehrlicher Begeisterung tlogcn
ihm (Gustaf Adolf) vor Allem die Herzen der evangelisten
Bevöl-kerung entgegen» (390). — »Dem Volke, das unter den katholischen
Bedrückungen der letzten Jahre unendlicb viel gelitten hatte,
erschien er wirklich als der Hetter seines Glaubens». —• Vidare talas
om de evangeliskes stormande »Begeisterung tur den schwedischen
König, die jetzt mit elenientareii Gewalt zu Tage trat».
Då emellertid Klopp II: 348 afvisar denna mening som ett
senare tiders påhitt och förklarar, att »nur ursprünglicbe Zeugnisse
eine geschichtliche Bedeutung haben», blir det nödvändigt att återgå
till dylika urkällor, och man väntar då, att förf. skall böja sig för
den rikedom af loford, som samtiden i sånger och flygskrifter
slösade på Gustaf Adolf. Men ej heller detta hjälper, ty sedan förf.
framhållit, att den bekanta skriften »Le soldat sucdois» utgått från
den af Gustaf Adolf besoldade professor Spanheim i Genève, så
anser han sig tydligen ha skäl att ignorera alla samtida
svenskvänliga flygskrifter såsom »framkallade af den mäktigares vilja»
(II: 510 och 652). Om detta äfven gäller om de samtida katolska
skriftställare, som enstämmigt betygat svenskarnes popularitet och
krigstukt, såsom Khevenhiller, Burgus, Wassenberg och Pappus,
därom har förf. ej yttrat sig, men åtminstone på den sistnämnde har
Klopp själf i företalet till andra bandet slösat rikliga loford. Det
var enligt Klopp ej kärlekens positiva, utan fruktans negativa makt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
