Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
ÖFYERSIKTF.R OCH GRANSKNINGAR
som drog så mången tysk riksfurste öfver pä svenskarnes sida.
Härtill kom alltid en annan, ännu sämre bevekelsegrund —
vinningslystnaden. Ehuru förf. anklagat Gustaf Adolf för att behålla alla
sina eröfringar för egen räkning — ej ens Mecklenburg undantaget.! —,
tillerkänner han honom dock alltid nog gifmildhet att mätta denna
de tyska »rebellernas» oädla förvärfshunger på bekostnad af di1
områden, han eröfrat från katolikerna. I st. f. eröfrat ville förf. gärna
säga stulit. Ty det är egendomligt för den begreppsförvirring, som
utmärker honom, att han gång på gang efter tio Guds bud, efter
privaträttsliga grunder bedömer dessa luellanfolkliga förvecklingar.
Om svenskarnes under fälttågets första skede så beprisade
krigstukt vet Klopp ingenting. Af de hos Chemnitz meddelade klagomålen
och af konungens egna skarpa utlåtanden öfver skedda oordningar,
hvilka i verkligheten bäst bevisa allvaret af hans disciplinära
nit-älsk an. sluter Klopp (II: 24 o. 250 t.), att svenskarnes krigstukt
kommit Wallensteins »ziemlich gleich». Då det säges sa i början,
kan man ana. huru det skall heta längre fram, dä genom härens
uppblandning med främmande, sämre element krigstuktens band
verkligen begynte slappna. Så talas II: 453 om svenskarnes
makalöst barbariska förfaringssätt i Mainz. Till jämförelse må meddelas
några ord ur L. Frohnhäusers »Gustav Adolf und die Sehwedeii in
Mainz und am Rhein», som meddelar de nyaste forskningsresultaten
å detta område. Från tiden för svenskarnes anmarsch säges om den
svenska hären, att där hölls en öfver allt beröm god ordning, sa att
ingen människa skedde något för när; i det följande fördöljes det ej,
huru den goda andan under vistelsen i Mainz alltmer försämras,
men i regeln undantagas de egentliga svenskarne från de stränga
vitsorden, och konungens egen oatlatliga nitälskan för ordning och
tukt framlyser ända in i det sista. Sid. G35 uppgifver Klopp, att
de bajerska böndernas vilda uppresningar mot svenskarne framkallats
af dessas barbariska uppträdande i Bajern. Förf. vet sålunda ej utaf
Gustaf Adolfs allvarliga bemödanden att skydda äfven den bajerska
landtbefolkningen, genom att förbjuda krigsfolket att med vapen
ströfva omkring utan pass och genom att. berättiga befolkningen att
fasttaga och till vederbörande svenske ståthållare öfverlämna
plundrande soldater. Men bajrarne gjorde själfva detta bemödande om
intet, då deras af prästerna uppeldade trosfanatism bröt ut i de
gräsligaste våldsbragder mot de kätterska främlingarna. — De blodiga
scenerna vid stormningen af Frankfurt och Marienberg (II: 355)
tecknas gifvetvis med kraftiga färger, och den svenska härfärden
genom Tysklands bygder målas allt mörkare, tills förf. kulminerar
med att karakterisera den svenske konungens krigföring såsom
jämförlig med Ilolks och omänskligare än Wallensteins (II: 775 och 826).
Då Gustaf Adolf enligt Klopp aldrig varit med sympati omfattad
af de tyska protestanterna, kan man lätt sluta till hans
framställning af stämningen frän katolikernas sida. Bland bilagorna till
Söltls »Der Religionskrieg in Deutschland» förekommer ock en ur
Camerariska samlingen i Munchen hämtad handling, som uppgifves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
