Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UK AVIGXOXSKE PAVERS FORHOLD TIL DANMARK
41
Danmarks afhftngighet under påfvestolen, liade han nog i stället
begagnat ordet trHmtarius. — I erläggandet af denna census,
Peters-penningarna, behöfver vidare ej heller ligga någon afhängighet under
påfvestolen. Herr M. har själf efter Fabre framhållit, hurusom
den ursprungliga grunden till deras erläggande låg i en viss
kärleksfull vördnad (ærefrygt) för S. Petrus och huru de länder, som
er-lade dem, ansågo sig hafva rätt till större skydd af påfvestolen.
Genom spetsfundig juridisk tolkning kunde visserligen denna rätt
att skydda från påfvemaktens sida fattas sora rätt att härska och
befalla öfver den skyddade, men det var endast enstaka kraftfulla
påfvar såsom Gregorius VII, hvilka vågade komma fram med en
dylik tolkning. Huru svag de i själfva verket ansågo denna rätt
vara, betygas bäst af den omständigheten, att de gärna pä något
ytterligare sätt ville binda den skyddade monarken eller staten vid
sig. Erläggandet af Peterspenningarna var således i och för sig
icke tillräckligt att grunda ett verkligt afhängighetsförhållande.
Konung Magnus’ ord kunna vidare ursäktas, om de ens behöfva
någon ursäkt, genom förklaringen att han skref med svenska
förhallanden för ögonen. Äfven Sverige erlade ju Peterspenningar. I
päfvebref liade betonats det skydd, som detta land därför hade rätt
att fordra af påfvestolen, och en af dess konungar hade i ord,
mycket påminnande om konung Magnus’, på grund af den afgift ban
erlade till påfvestolen gjort anspråk pä detta skydd. Detta allt
oaktadt har dock aldrig från påfvestolen gjorts anspråk pä någon
länshöghet öfver Sverige och detta land har aldrig betraktats som
dess lydland. Från svensk synpunkt kan således begagnandet af
detta ord censualis ej anses vara så farligt. Emot mig kan
visserligen herr M. anföra FabreV tolkning af en bisats i Ceneii företal
till Liber censuum, men denna kan jag icke godkänna. Här är dock
icke rätta stället att ingå i en vidlyftig motbevisning mot Fabre.
Herr M. påstår vidare att enligt Romarkyrkans Liber censuum
Danmark var de proprietate sacrosanclæ Romarne ecclesiæ et
tributarium eiusdem samt att dess författare Cencius (Honorius III)
först fäst uppmärksamheten vid Alexander II:s bekanta bref till
konung Sven Estridsson rörande Peterspenningarna. Båda dessa
påståenden äro oriktiga. De ofvannämnda orden rörande Danmark utgöra
nämligen en titelrubrik, som först förekommer i Nicolai card. Aragonie
under Alexander VI skrifna parafras af Cencius, och förekomma i
ingen af alla de handskrifter (alla som finnas i Rom) af Liber
censuum, som jag haft tillfälle att granska. Jag har äfven grundad
anledning förmoda, det de ej heller förekomma i någon annan. Det
felaktiga aftrycket i Ny kirkehist. Saml. VI beror tydligen på en
slarfvig kollationering af Munch. Jag har nämligen granskat äfven
den handskrift, hvarå detta aftryck grundar sig, och kan således
konstatera att dessa orcl icke finnas där. Hvad åter Alexander ll:s
bref till Sven Estridsson beträffar, bar Cencius hämtat detsamma
1 Liber Censuum de 1’église Romaine pnblié
par P. Fabre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
