Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 ÖFYERSIKTF.R OCH GRANSKNINGAR
Å s. 60 säger herr M., att påfven i slutet af 1200-talet lät
taxera alla kyrkliga heneticier öfver hela kristenheten saiut ä s.
125, att förteckningarna öfver taxorna funnos i det Vatikanska arkivet,
samt stöder sina uttalanden på Gottlobs arbete Aas der Camera
apostolica, men ser man efter hvad Gottlob egentligeu yttrar härom,
finner man, att han endast för England kan framlägga säkra bevis
för en dylik officiel taxering och om de öfriga länderna nämner
han endast »Wahrscheinlich ist auch tur die meisten übrigen Länder
der Christenheit das 13. Jahrhundert . . . die Geburtszcit der ersten
Taxenbtlcher» . . . samt vidare »Es lässt sich annehmen dass von den
aufgestellten Taxenverzeichnissen oder Taxenbüchern auch je ein
Exemplar nach Rom kam». Ilan grundar detta sista antagande på
Lonigos bekanta förteckningar öfver handskrifter, som under Paulus
V öfverflyttades till det påfliga arkivet, i hvilka eu mängd taxböcker
nämnas. Men granskar man dessa närmare, finner man, att de till
det stora flertalet utgöras af under 1400-talet skrifna taxlistor
rörande biskopsstift och kloster, för hvilka commnne servitium
erlades, samt att inga andra beniticialtaxor funnos än för provincia,
Hhemensis, rcgnuin Angliæ och regnum Siciliæ citra Pharum, hvilka
äfven Gottlob särskildt nämner. Hvad som hos honom således endast
är ett, antagande blir hos herr M. ett bestyrkt faktum. Men nu
är bevisligen Gottlobs antagande, i hvad som rör norden felaktigt,
ty af Here handlingar framgår, att första gången commune servitium
kräfdes af ett stift, det. då först upptaxerades, — och hvad de
lägre benifieierna beträffar, visa de i romerska statsarkivet befintliga
aunat-registerna, att annaterna betalades för hvarje gäng efter
öfverenskommelse, hvilket ej kunnat ske, om taxböcker funnits i kameran.
Som närmast ett förbiseende får man väl rubricera herr M:s
utsago ä s. 67, 68, att Clemens V före sin död befallde, »at alle
kvitteringcr for servitium secretum skulde tilintetgöres», ty den
anförda källan (Ehiie i Archiv f. Litteratur u. Kirchengesch: V)
har »Die Schuldscheine und alle die Einbezablung rückständiger
servitia secreta betreffende Actenstücke.» — Pater Ehrles källskrift
anför äfven detsamma.
Ilär och hvar i Afdeln. II anför herr M. sifferuppgifter rörande
biskoparnes afbetalningar å sina servitia. Men dä lierr M. dels ej
skiljt mellan commune och minuta, dels ej häller framhållit, att i
allmänhet endast kamerans kvittenser för denna tid numera finnas
i behåll, hvaremot kardinalkollegiets gått förlorade, samt ej häller
fäst uppmärksamheten vid, att äfven för några är alla kvittenser
saknas, blifva dessa sifferuppgifter föga bevisande och någon gäng
till och med vilseledande. Som bevis härå må anföras uppgifterna
(s. 96) om ärkebiskop Jens Nielsens penningtransaktioner med kurian,
ty att ban verkligen betalt mycket mer af sina servitia, än herr M.
anför, framgår af efterträdarnes skuldförbindelser. Bättre hade varit,
om herr M. i en vidfogad tabell upptagit de skilda summorna. —
Minuternas storlek sätter herr M. till 1/g à Vio af commune servi
tium. En något så när fast norm för deras beräkning fanns dock,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
