Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PRINSESSAN CECILIA VASA
57
andra stridande uppgifter utan vägande af deras värde. IJä samma
sätt är det med Cecilias besök i England och hennes egendomliga
uppträdande efteråt hemma i Sverige, hvilket har en ful likhet med
stratröfveri. Alla hennes manga penningkraf borde äfven ha gifvit
anledning till mer systematiska undersökningar af deras
rättsgrunder.
Den nederländske historieskrifvaren Everhard v. lleyd har
framkastat smutsiga beskyllningar mot Cecilia, hvilka väckt ett visst
uppseende och äfven vunnit tilltro. Vi anmärka endast att herr
Ödberg i likhet med Wieselgren tillbakakastar dem pä det
bestämdaste.
En egendomlighet i författarens stil är användande af
ålderdomliga uttryck och termer, äfven där det icke är fråga om
ordagranna citat: han använder tydligen ord. som mött honom i samtida
urkunder, men som ofta verka stötande; sådana ord äro t. ex.:
van-älska, barskatt, silfvergeschirr, tillflya m. H. En mängd uttryck äro
rent af omöjliga att förstå utan noggrann kännedom af tidens språk;
hit böra: karikant med 15 länkar, skänkeskifva, fordenskap.
kan-tilier, passement, (pä klädning) etc. I detta sammanhang kan
påpekas, att myntslag såsom Joakimsthaler o. d. anföras utan minsta
antydan om värdet i svenskt mynt. — Exempel pä langa referat,
som bort hafva sin plats i bilagor, erbjuda alla uppräkningar af
Cecilias smycken och kläder, såsom da en förteckning pä allt hvad
hon förlorade i England upptager tre hela sidor (sid. 73—70).
En egendomlig motsägelse är det, när förf. pä sid. 158
uppgifver, att Cecilia >nu« d. v. s. i maj 1576 blifvit katolik, och för
den skull ifrade för den gamla klosterkyrkans restaurering i
Arboga, men på sid. 170 förklarar, att Cecilia icke torde »öppet
öfvergått till den katolska läran förrän efter 1 maj 1577. —
Ibland gar förf. väl långt i sitt begär att kombinera spridda
notiser, såsom pä sid. 58 — 59, där det är fråga om en bönbok,
tillhörig Nils Stures syster Sigrid; förf. gör följande reflexion: »Ej
omöjligt är, att denna bönbok förut tillhört Nils Sture, och att
det var just i denna bönbok, som han läste den 24 maj 1567, da
den halft vansinnige k. Erik inrusade i hans fängelse å Uppsala
slott och mördade honom . För denna sammanställning tinnes icke
det ringaste bevis, och torf. har strax förut själf uppgifvit, att det
var i Sigrids bönbok, som Cecilia före maj 1563 inskref sitt
namn.
Äfven på andra ball skulle nog detaljanmärkningar kunna göras,
men detta är egentligen ej att undra öfver, om man tager i
betraktande den uppsjö pä notiser, som man påträffar. För den
intresserade historikern kan det i alla händelser vara af största vikt
att taga kännedom om dessa »anteckningar , ehuru de måhända på
den stora allmänheten verka en smula tröttande genom sina
uppräkningar och sin detaljrikedom.
K. H d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
